Helsingborgs-Posten – 24 november 1865, sida 2

J Aftonbladet för i tisdags skrifwes: J wärt gärdagsblad återgåfwos efter Göteborgs Handelstidning nägra betraktelser med anledning af en i Orefundsposten synlig artikel, om den skånska adelns ställning till representationsreformen, och i hwilten såsom framstående motståndare till förflaget utpekades grefwe Arvid Posse och hofjägmästaven Toruerhjelm. Wi tro att denna uppgift, och säledes äfwen de deraf dragna slutsatserna äro orifs tiga. Åtminstone hafwa wi oss bekant, att den fiftnämnde of de båta skånska magnaterna, hwilken wisserligen hyjt flera betäntligheter mot det kongl. förslaget, på sista tiden funnit dessa så tillwida häfda, att han börjat deltaga i de reformwänliga sammankomsterna på Hötel de Suede. Utan att ega hr Tornerhjelms förtroende med afseende på den riktning, i hwilken han kommer att werka och rösta för förslaget i tet afgörande ögonblicket, tro mi dock, med kännedom om hr Tornerhjelms karakter, att han icke tagit nyssnämnda steg, utan att man hädanefter med temlig wisshet torde kunna räkna honom bland reformens anhängare. Hwad åter angår grefwe Arvid Posse, kunna wi wisserligen icke anföra något sådant bewis på att han flutit fig till reformens anhängare bland rids derskapet och adeln, men med kännedom om det intima förhållande, som eger rum mellau honom och hr Tornerhjelm, men framför allt med fäftadt afseende på den statsmannablick och det fosterländska finne, fom man tillmäter denne framftående man bland Skånes adel, har man giltiga skäl att antaga, att han icke lärer förbise wigten deraf att, med hänseende till nationens önskningar och de bedröfliga följder som ett afslag nu mäste medföra, låta fina betänkligheter med afseende på mera underordz nade punkter wika för de stora intressen, som nu mana att icke låta obegagnadt förflyta ett aldrig återkommande ögonblick. Bekräfta fig dessa wåra antaganden, kunde såsom sannolikt antagas, att rätt många af den öfriga skänska adeln, som hysa stort förtroende till de båda ifrågawarande framstående personligheterna, ide längre skulle tweka, att taga det afgörande steg, fom skulle ställa reformens framgång på riddarhuset utom allt twifwel och dermed betrygga åt riddarhuset äran att hafma af frimils lig öfwertygelse och utan något flags yttre twång nedlagt fina företrädesrättigheter på fosterlandets tare.