spektör är för litet för en fådan werksamhet inom ett helt län. Det hade dock alltid warit en början, och den alltmer kring fig gripande öfwertygelsen, att kommunerna i första rummet men dernäst lands tingen ega en oaswislig pligt att oförrröjligen söka lyfta folfunderwisningen ur slentrianens dy, skulle snart hafwa gjort resten. Det är wisserligen utom allt twifwel, att staten gjort för litet för folkjiolan, men staten kan å andra sidan altrig uträtta något wäsendtligt härwirlag, om ide lommunerna och landstingen å fin sida walna upp ur fin lif nöjrhet för denna deras utan jemförelse wigtigaste angelägenhet.