vDer Abaeordnetentag i Frankfurt — ANets ile och Rom. — Er efterträrare till lomoriclöre. — Kolera i Paris. — Ransakningen med Wes nierna. J Tyskland har sedan någon tid existerat en s. k. Abgeordnetentag, bestående af deputerate från samtliga tyska länders representativa församlingar. Denna Abgeordnetentag, fom håller fina möten i Frankfurt, har närmast Haft till uppgift att age tera i ten flesvig-holfteinffa frågan. Sallad till lif genom den blinda och wåltsamma foltrörelse, som genomströmmade Tyskland mid Fiedrik Ten sinnres röd, arbetare ten först på att till hwat pris och fött fom helst lösgöra hertigrömena från Danmark och nedsjönt seran, efter ret stormagterna tagit denna del af arbetet på fin lott, fill en handfull agitatorer för Angustenborgarens sörmenta rätt. Denna Abgeordnetentag, som räknade bland sina medlemmar de oroligaste och mest parfionerare huswuden i hela Tyskland hwillet icke will säga så litet, har den 1:ste Ottober öppnat en Ny fession, denna gång likwäl under temligen ogynns famma omständigheter. Stämningen i Tyskland har under årets lopp i betydlig mon förändrats och förlorat vet mesta af fin lidelsefulla karalter. Man har börjat tomma underfund mer, att ret stora fäterneslandets enbet ide har någonting ges mensamt med frågan om Angustenborgarens arfsrätt, ech sansade män finna det motbjudande att uppträda fom hejdular för en fig sjelf få vi: welaltig fegitimitetsoch) samiljefräga fom den angustenborgska. Följtren häraf Har blifwit, att en mängd medlemmar af Abgeordnetentag tillfumnas gifwit, att te ide ämnade bewista def möte, då den enda förnuftiga handling fom än återstår för denna institntion, wore att detretera sin egen upplösning. Under ringa eller ingen sympathi men få mycket mera hån och förlöjliganre hajwa emels iertid te återstående kärntrupperna sammanträtt i Franksurt och ret an hunnit fatta twenne vefolus tioner: den ena om en protest mot Gafteinerförs draget, ten andra om önsktliaheten af ett tyfft parlament. Derjemte skall ett upprop utfärras till den offentliga meningen. Werkan häraf är lätt att föreställa sig, sedan humbugen och wihleriet förlorat sin trollmagt öfwer sinnena. Hare iäe hr v. Bismarck nigra swårare hinder att betämpa, än rer deutsche Algeordnetentag, få wore säkert Slesvig ech Holj em redan i morgon dag twenne preussiska provinser. Den stora nyheten för dagen i Österrile är, att den österrikiske gesandten i Rom friherre v. Bad lagt in om afsted. Somliga söta orsalen till detta steg i ven omständigheten, att baronen efter Be gezzis uppträvande i Rom förlorat påfvens förtroende och derföre alltid för sent erhöll unverviättelser om hwad fom tilldrog fig emellan fabinetterna i Turin och Rom. På sista tiden gick det tilloqnned få långt, att han först öfwer Wien fick notis om hwad fom händt. Ancra åter påstä art baron v. Bach erhållit kunskap om, att man i Wien arbetate på hans aflägsnande, och ide welat af wakta utgången af dessa sträswanden. Jngenting är mera betecknande för den totala omstörtningen i te österrilista förhållandena än denna perfonals förändring på ren för närwarande betydetfefutlafte diplomatifta posten. Friherre v. Bach, hwars namn är osliljaktigt förbundet med tontordatet, war en persona gratissima hos det ultralleritala partiet i Rom och Österrike; men till hans namn inöto fig sorgliga minnen för Uugern; efter revolutionen war det nemligen han, fom regerade detta land efter förwerkningstheoriens strängaste grund satser. Redan från denna synpunkt är det lätt begripligt, att en regering, hwars första princip är homogenitet bland dess högsta organer, icke länge kunde låta en födan statsman, fom baron e. Vach, stanna qwar på en af de aldramest framstående platserna. Derjemte bör man icke förlora ur sigte, att Ungern aldrig antagit kontordatet eller welat erkänna dess rättsenlighet. Friherre v. Oibner deremot, hr v. Bachs förmotade efterträdare, är en afgjord anhängare af den principen, att ssterrike iv hänwisadt till att samwerta med Frankrike och allteles icke bör lorsa denna magts planer. Man wäntar, att hr v. Hilmer skall i Nom med energi häfta noninterventionsprincipen, fon wisserligen utesluter Österrike från allt inflytande i Jtalien men derjemte också reducerar fremmande magters inflytante i Rom till ett minimum, och detta är reran nog unter närwarande linkiga ställning. Avenir national sörmäler, att den förre ameritanske sydstatsgeneralen Beauregard hos ven påftiga regeringen anmält fig fom sötande till ten genom Lamoricidres död lediga platsen fom öjwervefälhaf: ware öfwer ten päfliga armeen. Koleran härjar ännu osförminskad i det förra Frankrike. Ru har ven äfwen Yppats i Paris. J Pariserhospitalet Variboifiere hafwa 17 foleras fall, hwaraf 6 med dödlig utgång, sörckommit. J Montmartre, som numera hör till Paris, dogo