ste komma till land igen. Det tänkte många före honom, men han öppnade wägen öfwer hafwet från en werldsdel till en annan. Lesseps har ide uppe täckt, att man fan komma från Mekelhafwet till Röra hafmet, utan att segla rundt om Afrika, men det är han, fom öppnar den nya wägen från det ena hafwet till det andra. Spanien är stolt öfwer Columbus. Frankrike är eller skall blifwa det öfwer Ferdinaud Lesseps. Lesseps, den fordne gejandten i Rom för den sista franska republiken, war det förbehållet att flytta Suezkanalen från papperet på marken. Ens gelska intriger hafwa steg för steg lagt honom hin ter i wägen; men trots tessa har werket gått framåt. Jag wet ide, om Frankrites kloke fejsare ferffilt har understödt honom i de strirer han haft att utstå, men wisst är, att han har hela det frans ffa folket på fin sida. Sueztanalen betraktas ide blott fom ett medel att uppnå fördelar för den franska handeln, — ty wägen till ret indiska Hhafs wet förfortas ett par tusen mil — den är derjemte en hederssak för Frankrike. Man will konkurera med Cugland både till lands och watten, i alla möjliga rigtningar, sälunda äfwen i utföramet af stora företag. England blef nyligen öfwerwunnet wid en kapplöpning, nu skall man springa förbi Det i ett stort wert af betydelje för hela werlden. Saken har ju dchutom äfwen sin politiska sida. J stället för ett enda utlopp från Medelhafwet wid Gebraltar, fom beherrskas af England, får man nu ett annat wid Suez. ÅAtt kanalen är en lifss fråga för ret engelska handelswäldet, är en klar sak. Hittils beherrskade England farten på Inrien; mi reremot får det konkurren er i de driftiga stätderna mid Metcelhafwet, t. ex. Marseille och Triest, ty wägen till Jndien förkortas för dem till hälften mot förut. Fruktan för kanalen framlyjer tydligt ur de cn gelska bladens berättelser. De tala om fwårigheter, som icke finnas, och trots den utmärkte engelske ingeniören Hawtiheps för ett är sedan afgifna gyunsamma yttrande om företaget, påstå Te anm beftäntigt, att ret är ontförbart. Med andra ord: de måla upp fan på wäggen wid hwarje tillfälle. Den engelska regeringen skall flera gånger hafwa sökt förmå Porten till att utfärda förbud mot far nalens utförande; ja en gång gid det tillochmed få längt, att en firman utfom, fom förbjöd kompaniet att uppehålla sig på Jsthmus. Lesfeps brydde sig icke derom utan blef der han war. Med ett ord — utom de tetniska fwårighes terna finnes det politiska hinder att fämpa emot, hwilka enrast en med orientens förhållanden i allmänhet oc Egyptens i synnerhet få bekant man fom Lesseps kan lyckas öfwerwinna. Det är nu 10 år seran Lesseps förwärfwade koncession till företaget. Planen uppgjordes och efter 3 år utfärdades inbjudning till aktieteckning. Det enorma anliggningstapitalet, 200 millioner fr., tecknades under loppet af en månar af det till uppoffringar för stora och ärofulla företag alltid bererta franska folket. 1860 påbörjades ankigge ningensmed förwanrlingen of detköde Jjthmus till ett för menniskor beboeligt ställe. Detta — ins stallationen — mar nära nog ven swåraste och jemförelsewis vyrafte rtelen af uppgiften. Der fak nades matten, bröd, bostäder, med ett ord allt, och tet mesta måste hemtas från Europa. Nu äro ressa wilkor för arbetet förhanren i riklig mängd, och terföre är ven tel of företaget, fom återstår, om ån avantitativt ven största, dock i werkligheten ren minsta, och detta gäller i ännu högre grad nu, tå man, fom bekant, kommit få långt, att man fått en passage för transportbåtar öppnad; ty man fon nu öfwerallt på hela linien begagna sig af inge kraft och låta masliner aflösa menniskohänderna. Enligt planen för företaget skulle det omfatta anläggningen of en 25 fot djup kanal öfwer lands tungans smalaste del till bruk för stora stcpp — ren s. k. maritima kanalen — samt af en mindre kanal från en of Nilarmarne till omkring midten af ven fora och terifrän parallelt med denna till Röda hafwet — färstwattenskanalen. Denna fed nare kanal skulle endast hafwa vet för wanlig flodskeppning erforderliga djupet af c. 4 fot och fyllas of ret från Nilen kommande färska wattnet. Me A —— Jaa hade ide söfwit en timma då ijaa mwåcktes