deljt detta ämnade man öfwerswämma och frutts bargöra angränsande landsträckor, ty som bekant behöfwer den egyptiska jordmonen endast Nilwatten för att kultiveras. Det färska wattnets ledande genom öcknen till den maritima kanalen war också af stor wigt för utförandet af denna, emedan man derigenom erhöll drickswatten till arbetarne. Denna plan har allt wäsendtligt blifwit fölid tills dato, och tå jag i slutet af April månad detta år antände till Egypten, hade man hunnit rerhän, att färskwattenskanalen från Nilarmen wid Tek-el-Kebir till Suez war fulländad med undantag af slussarne, fom skola sätta tanalen i förbindelse med den maritima kanalen wid Ismasllia och med det röda hafwet wid Suez. Den stora kanalen war ide på något ssälle fulltomligt färdig hwad djupet beträffar men mil på många ställen till bredten. Från dess utlopp i Merelhafiwet wid PortSaid ända till midten, der färskwattenskanalen tös ter till, war ven segelbar för fartyg med c. 4 fots djupgående. På ren fydliga hälften war kanalen utffuren till olika djup, men icke öfwerallt så mycfet, att den mar segelbar. Passagen witare till Suez måjte derföre ste genom färffwattenstanalen. Sålunda war jörbindelsen emellan Merelhafwet åstadkommen på vet sätt, att man seglade den nords liga hälften af wägen genom ren maritima fonas len och ten sydliga hälften genom färffvattenskanalen; dock följer vet af fig sielft, att då slussarne ide woro fullänrare man måste gå ett par steg till lants från ren ena kanalen till den andra och taga en ny båt till resans fortsättning. Det är full bordanret af vesja slussar, genom hwilta man jittes i stånd att med lastpråmar (chalend) besegla hela sträckan, fom giswit anledning till tilltumas gifwandet om öppnandet af en dirett förbindelse emellan hafwen. Att denna passage skulle wara så ohållbar, att, säsom de engelska bladen förmena, det första ffevpet, fom begagnade den, tillika skulle blifwa det sista, tan jag ide mergifwa. Då jag för två månader seran sjelf seglade genom kanalerna, funde jag ide upptäcka några teden till en få fort eri siens. Ehuru fem är förflutit seran gräfningarnes början, hare dock ide flygsand till någon bes tytenhet blåst in i kanalerna. På ett enda ställe war eu lutning wil något rubbad efter en banlet igenfylld, men sådant finner man wid hwarje fas nal. Sknlle nu också, som Hawkshen supponerat, 30,000 kubikfamnar årligen tunna samlas, få uppe går rock kostnaden för desammas aflägsnande mes delst muddring endast till c. 160,000 rdr, en ringa utgift, rev inkomsten är beräknad till 26 millioner rer årligen. Den olägenhet för trafiken, fom ry lika sandsamlingar funna föranleda, är endast att räkna för en obetytlighet i jemförelse med de hinz der, som kanaler i wåra nordliga trakter äro ute fatta för genom naturförhållanden. Det kan wäl wälla någon olägenhet att upptaga den nedblåsta sanden men icke föranleda stoppning i trafiken. Hos oss skulle deremot is sperra tanalen månader igenom och undanrödjandet af detta hinder för passagen skulle medföra långt betydligare kostnader än sanden i Suez, der för öfrigt blåst hör till fallsyntheterna. Jag kan i det hela taget icke inse, att Suezkanalens wirmagthållande fan gifva ans ledning till allwarsamma bekymmer. Kanalen är wisserligen på de slesta ställen gräfd i lös sand med branter, hwilkas lutning i regeln är fom 1: 2 och som omöjligt kunna bli bewuxna. Men då det är få godt fom ingen skilnad emellan hafwens mats tenstånd, skall lyckligtwis ingen få kraftig ström kunna uppstå i kanalen att sanden föres med och läget derigenom förändrad; och då i denna mattens lösa öcken grunden ej är behäftad med dy, är en utskärning af det efter höjdernas naturliga lutnina pålaggra aggregat ej att befara. Med hänsyn till denna sista omständighet will jag anmärka, att grundwattenslinien ligger så djupt, att i brunnar, gräfda långt under kanalens bottenyta, ej kommer nägot watten. Åwerkan på kanalanläggningen är närmast att befaru af de småböljor, som dels winden och dels sfosnen undor PDoras HARI kunna frvambhrinas