Om 3uc-Sianalen. Af L. Nyholm, Premierlöjtnant i danffa ingeniörkorpsen. (Ur Köpenhamns Dagblad.) J flera ranska blad hafwa nyligen efter engelska fällor berättelser blifwit medrelare om Zuezkanalen, att döma af hwilta man skulle tro, att kanalens nyligen kungjorda öppnande endast warit en theater föreställning, kanalen sjelf blott en graf, fom snart skulle igenfyllas, och vet första stepp, fom passerade denna graf, tillika det sista, på grund deraf att mynningen snart skulle uppgrundas af sand. jag för ett par månader sedan har berest tenna kanal oh — tad ware ett refonunendationgbref från grosshandelssocieteten i Köpenhamn, fom ställte mig i jemnbretd med de på hr Lesseps inz bjudning samlade delegerade från alla Kinver — bar Haft tillfälle att temligen noga göra mig Des kaut med ret stora företaget i dess enskiltheter, tror jag mig wara skyld ig saken och sanningen att lemna mitt bidrag till att, åtminstone hos mina landgmän, wäcka riktiga föreställningar om en anläggs ning, hwilken dess motständare wisat stor lust att framställa i en falsk dager. Jag skulle helst hafwa gjort detta i en utförligare framställning, än fom fan komma i fråga i ett dagblad; men mina göromål hafwa gjort ret omöjligt för mig att utföra ett sådant arbete. För att dock något få när tillfylleftgöra ögonblickets kraf, skall jag här i enkla hufwuddrag framställa resultaterna af en resa, fom jag hufwussalligen företog i vet speciella syfte att inhemta erfarenhet för ett liknande företag i mindre skala på Jutlands westkust, der åwägabringandet af kommunikationer med hafwet naturligtwis är af största betyrelse, ej blott för denna landstel, utan äfwen för frem mande nationers sjöfarande, hwilka få ofta under segling på Nordfjön sakna en tillflyktsort, när storm och ström kasta dem in på den på grund af sin otillgänglighet farliga kusten. Att genomgräfwa landtungan wid Suez är wars fen en owanlig eller ny tanke. Hwarje någorlunda qwick skolgosse har säkert tänkt på den saten wid en blick på Afrikas karta, då han studerare geo grafi; och redan i den aflägsnaste forntiden hafwa te gamle Egytierna ej blott tänkt på utan äfwen utfört en sådan kanal. För tet folk, fom kunde resa pyramiderna, war gräfningen af en kanal emellan Röda hafwet och Metelhafwet ide någon oöfwerwinnelig sak. Den dag i dag är, finner man på Jsthmus milslänga fördjupningar, bildande en regelbunden kanallinie i rigtningen emellan de båda hafwen. Men tenna kanal har icke warit mycket djup. Skeppen woro icke då så stora som nu för titen. J tidernas lopp under re många wåldsamma omstörtningar och strider, som tillintetgjorde tet egyptiska folket och den egyptiska kulturen, förs föll denna kanal, som af ingen widmagthölls. Men hwilken kanal skall wäl tunna Hålla fig i årtujenden utan att widmagthållas? Man kan med skäl förwånas öfwer, att ide hwarje spär är förjwunnet. Wore flygsanden få betydlig, fom Sucsfonas lens motståndare påstä, skulle omöjligt en för årtusenden seran gräfd fanal funnat bibehålla fig få wäl, att man, fom jag fjelf fett, kunnat införlifwa långa sträckor af densamma med ren så kallade färskwattenskanalen, som nu är fulländad. Att en så genialisk man som kejsar Napoleon den store wid fin ankomst till Egypten med den franffa expeditionen i slutet af förra århundradet sysslade med ideen till en kanal, följer af fig sjelft. Han gaf order att nivellera ten 18 mil länga landtungan, men resultatet kunde ide annat än af: