Helsingborgs-Posten – 25 augusti 1865, sida 3

öranleder Times till följande anmärtningar öfwer mionens ställning till Mexiko: TSi helsa med blandad glädje en stark reduktion af hären i Mms ita, men det är ide destomindre sannolikt, att frå qan om unionens ställning till Mexito snarare är mppskjuten än afgjord. Åmerikanarne funna ide mnat än ösa mod af de uppenbara swårigheter, not hwilka det nya kejsardömet har att kämpa. Det weta mycket wäl, att Frankrike har imvetlat ig i en dålig uffär och att fransmännen sjelfwa nse det. Åtminstone i detta enda fall äro krig och eröfring opopulära i Frankrike. Det är der öre lätt förklarligt, om amerikanarne tänia, att n tid fan komma, då deras regering genom att äga ett ord med besked fan förmå lejsaren till ett teg, fom dock, när allt kommer omtring, wore i jans eget intresse och stulle utöswa en lugnande verkan på hans undersåter. En sådan afwattande politit är klok, ja tillochmed flofare än den jer ut itt wara, då det är starkt i fråga huruwida det fan löna fig för amerikanarne att hafwa Mexiko, ifwen om ide förhållandena nu wore sådana, att oe måste föra krig, för att komma i besittning af detta land. Södren har uppgifwit fina förhoppningar om nationel oafhängighet, men den har med en märkwärdig djerfhet åter intagit fin förra jrällning fom politisk motståndare. Unionen upprättas nu med noggrannhet i fin förra gestalt. Sydjtaterna blifwa ackurat defamma jom fordna dagar, och lika fiendtligt stämda mot norden. Mexitos annexion skulle rent af föröka det sydliga elementet i unionen. Amerikanarne weta emellertid sjelfwa aldrabäst, att en inblandning ide fan betyda ans nat än annexion; ty mexitanarne wore ur stånd att regera fig sjelfwa, och förr eller sednare stulle vet blifwa en nödwändighet att utföra det företag som först war påtänkt af en allians emellan exroz peiffa magter och slutligen sattes i wertet af Frantrite. Om Mexiko nu reorganiseras efter mönstret af civiliserade stater, har det ide mycket att betyda, i hwilkens hand denna uppgift är lagd. Kejsar Maximilian har redan gjort stora framsteg, och vet anses för afgjordt, att han så småningom fulls ständigt skall nå sitt mål. J de Förenta staterna medgifwer man redan, att en god och waraktig regering, om kabinettet i Washington icke träder emellan, skall blifwa grundlagd under kejsar Mari milians spira; men just denna utsigt anföres få fom stäl till att ögonblickligen företaga en inter: vention. Det skulle göra oss ondt att fe sådana fördelar tillintetgjorda, och amerikanarne sjelfwa skulle, äfwen i lyckligaste fall, tomma att liva för: luft; ty det pris, hwilket de skulle få betala för att häfda Monroedoktrinen, skulle ide komma att stå i något förhållande till segerns inre område. Times korrespondent i Newyork förklarar sig i stånd att med nästan afgjord wisshet meddela, att presidenten Johnson nu har beflutat att fordra Mexikos utrymmande af de franska trupperna och att staffa Monroedoktrinen erkännande. J Köln. 3eit. läses följande rätt komiska bewis på, huru en tysk i fremmande lands tjenst dock wet att rädda sitt samwete: Deutsche Zeitung dell Rio de la Platt af den 17 April har en artikel mot Köln. 3eit., i hwilken denna tids nings uppsatser om fydamerikanska förhållanden klandras. 3 det oss tillsända numret af Deutsche Zeit. står emellertid följande, skrifwet med blyerts i mariginalen: Måtte Köln. 3eit.7 bara ide låta föra fig bakom ljufet! Deutsche Zeit. här åtnjuter understöd af den brasiliansta och argentinz ffa republiken. Hinc ille lacrim. Buenos Ayres, Maj 1865. En gammal läsare från Rhenlanden af RKöln. Zeit. AA — AuarfAhaAnda