Helsingborgs-Posten – 22 augusti 1865, sida 3

ne stador habe förut rblifwit uppdagade, den första på ett djup af 1,000 yarts, hen adrå på ldiRp af omkring 4,100 yards, och båda Hade blifmit tydligt öfwerwunna; i förra fallet hade man halat in 10, i seduare 27 engelsla mil fabel. Sedan kabeln sprungit, nedfirades en dragg med 2 1 sjömils ketting, och sleppet lades få, att det skulle drifwa ned öfwer telegrafkabeln. Den 3:dje fick man fatt i denna, men då man halat in 2,200 alnar af draggkettingen, sprang en hwirfwel och man förlorade derigenom 2,80 yards, efter att hafwa lyftat telegrafkabeln 1,200 yards från hafss bottnen. Den 4:de förtöjdes en boj, försedd med flagg och balon jemte 500 yards ända, för att tills kännagifwa stället, fom war på 519 35 N. B., 389 42 30 W. L. Efter ven 4:de förhindrade tjoda oh motwind hwarje ytterligare försök ända till den 7:de; ett då anstäldt försök nära intill kabelns ända misslyckades, efter det kabeln blifwit lyftad omkring 1,000 yards, och en ny boj ans bragtes på 519 28 307 N. B., 380 56 gr W. Ett tredje försöt gjorde8 den 10:de meu misslyckare8, emedan draggkettingen blef oklar. Draggen jemte de utlagda 800 yards ketting halades in, ber täckta med dy. Ett fjerde försök anställdes den 11:te kl. 3 e. m., men misslyckades äfwen, ty draggkettingen sprang, sedan kabeln blifwit lyftad 600 yvarfds från botten. Då förrädet af ketting nu war uttömdt, blef det absolut nödwändigt att wända tillbaka till England för att få nyå och starkare redskap. Deltagarne i expeditionen hafwa enligt telegram till Times kommit till följande resultater: 1) På avund af Great Easterns storlek och deraf föl jande trygghet samt emedan fartyget styr serdeles wäl, såsom egande både hjul och skruf, är det möjs ligt och säkert att i hwilket wäder fom helst nedz lägga en atlantisk telegrafkabel. 2) Utliggningås maskinen, fom är konstruerad af hrr Canning oh Clifford, har arbetat förträffligt, oh man fan tryggt lita på den. 3) Jsoleringen af. den med guttapercha omwirade konduktorn blef wid nedfänts ningen bättre än den warit förut, och telegrafkabeln har wisat sig wara den bäst isolerare kabel, som någonsin blifwit tillwerkad, samt wida bättre än som war kontraktmessigt bestämdt. Orsaken till de twå fel, fom blifwit upptäckta, war i båda fals len den, at? guttaperchalagret genom en stump jerntråd, fom befanns sittande i fabeln, blifwit genomborrad in till den egentliga ledningen. Försäwidt man genom elektriska experimenter kunnat erfara, war den tredje skadan af samma art, och man fan för framtiden taga fina mått och steg deremot. 4) Det har ide händt något, fom kunnat wäcka minsta twifwel hos deltagarne om möjligheten af att lyckligt nedlägga och begagna en atlantisk teles grafkabel; twertom har deras förtroende blifwit i hög grad styrkt genom den under resan wunna ers farenheten. 5) Om Great Eastern förses med tillräckligt starka kettingar och inhalningsmaskiner för ett djup af 4 —5000 yards, få är det föga eller intet twifwel öfrigt om att det skall blifwa möjligt att få upp telegrafkabelns ända och fullföra linien, af hwilka redan de twå tredjedelarne äro nedlagda. Den österrikiska regeringen, som för närwarande just icke intager någon imponerande ställning i Europa, har i dessa dagar gifwit Spanien en tills rättawisning, emedan detta för fort tid sedan ers känt konungariket Italien och redan utfett den ifs wande spanske gesandten i Florens. Det Heter härom i Aftonmonitören: Wienerkabinettet har ide misskänt betydelsen af Spaniens sednaste upps trädande gent emot Stalien och efter förljudande gifwit hofwet i Madrid tillkänna sitt misshag Härs öfwer, erinrande tillika om de gemensamma mått och steg, hwilka de båda magterna wid en annan tidpunkt gjolt. Den spanska regeringen läx hafwa swarat, att den efter salens natur stod Osterrike närmare den tiden, då den intog en afwaktade ställning i den italienska frågan; men regeringen hade dock aldrig medgifwit, att dess politik för beständigt stulle blifwa bunden af dynastista förhållanden, fom alldeles ide stå i någon förbindelse med den fpans ffa lronans intressen. —.———: —)—U— ! — den passera förbi, det förblifwer alltid detsamma, samma stela, styfwa, mefanifta liflöshet. — — — Sig du ide den stora werldstheatren på westepbro för nåara år sedan?