Helsingborgs-Posten – 11 augusti 1865, sida 3

förut haft gemensam med Otto Frissh, så önslade han fig en kompanjon och erbjöd honom derför dens na lediga plats. Edward mottog tillbudet och fort derefter bodde de tillsammans. Möller hade snart gifwit akt på, att Edward flis tigt bejotte Emmas familj od) förde en gång med flit samtalet härpå. Ja, låt nu konferentsrådet was ra hwad han är, fade Möller, men det är sääkert, att hans dotter är en wacker flicka. — Ja, det är hon, swarade Edward. — Det wet hon då också jelf, började Möller åter. — Herre gud, man kan wäl då ej begära, att on .... 5 — Sa, jag menar att hon är något kokett. Hon ägger an på att intaga hwarje herre, lika godt hurs dan han är. — Nej, deri gör ni henne wertligen orätt, jmarade Edward allwarsamt. Hon wifar tmärtom den största likgiltighet mot -— de allrafleste. — Jag ber om ursäkt. Men få är hon ytlig. J grunden är hon en gås. — Då har ni min fjäl aldrig talat med henne, utbröt Edward. — Jo, förlåt mig, förständ har hon juft ej mycket af, men denna brist skyler hon med en wiss färdighet i konwersationen och en god portion — jag wet werkligen ej något mer passande namn ders till än — oförskämdhet. Edward sprang i fin ifwer upp från foffan. Du milde gud, hur är det möjligt att en förnuftig mens nista — — en flicka, fom — ja, jag känner werts ligen ejs någon, fom jag skulle wilja ställa i jemnbredd med henne. Möller betraktade honom uppmärksamt under den. na affekt och då Edward teg, fade han: Jag tron annars att hon är mycket intagen i er bror Garl — Det är nog möjligt, swarade Edward me