jpettvvyevev st 1— m— Exporten af slagtkreatur till England. A. B. meddelar följande bref från en intelligent landtbrukare i Småland: Ganska betydliga upptöp ar slagtoxar för erport ha redan blifwit. werkställda sedan wårens början i Småland och Östergötland. Man kan med fä kerhet påstå, att de yngsta och fetaste oxarne från nämnda prowinser redan sålts till England. Förs fäljningen har ockå lemnat en wida högre inkomst än om samma kreatur afyttrats till slagtarne i Stocholm, der konsumenterna ännu föga uppffatta, än mindre wilja wil betala köttet efter unga och fullt feta kreatur. Konsumenterna i Stocholm torde också framdeles få nöja fig med det mindre saftiga föttet efter sådana orar, fom först längre tid begagnats till dragare, hwilta derefter gödas, men lemna en wara som aldrig kan betraktas, ehuru talgfet, fom prima sort. Stockholms slagtare ha redan erfarit mertnins garne af kreatursexporten till England. Denna forde bli än mera märkbar i höst och kännbarast i winter. Detta mitt yttrande tål en, förklaring. Förr uppköpte de större jordegarne i Ostergötland och Sötermanland s. k. stalloxar, wanligen i lågt hull, på höstmarknaderna, hwarefter görningen bör jade långsamt och afslutades under winterns lopp, stundom först på wären hwarunder djuren, i ren mån de blefwo feta, afsändes till Stockholm. J denna ekonomi torde redan i år en förändring ins träda. Det skall blifva fördelaktigare att till ftallning uppköpa unga oxar, som redan inneha godt hull, ju bättre vefto fördelaktigare, och genast fors cera dess gödning få att de på höften, före feglas tionens slut, äro säljbara på England. Man skall snart lära sig inse fördelen af att werkställa gödningen på fort tid, men dertill fordras likwisst att kreaturen, då gödningen börjar, ide äro magra. Det ligger således i de primitiva säljarnes intresse att förfätta djuren i godt hull innan de utbjndas till stallning. Men ju snabbare omsättningen af kreatur blir, desto angelägnare skola de jordbrukare, fom sysselsätta fig med kreaturs nypfödning, blifwa att påskynda djurens utweckling. Kalfwarne stola till den ändan få mera mjölk än förr warit wanligt, och ungboskapen skall ritligare födas med hö och för. Den egentliga gödningen skall derefter forceras medelst hö, rotfrukter, oljkakor och säd. Med få ord sagdt — landtmannen skall lära sig inse förrelarne af att uppföra kreatur rirektt till slagt, i stället för till dragare, hwilka först sedan de blifwit genom tungt arbete utsläpare gödas, men rå fällan betala mer än gödningskostnaden och vå lemna ett segt och saftlöst fött. Denna omgestaltning i boskapssköt seln skall äfwen komma jordbrulket tillgodo, ty den större fons sumtionen af spanmål för utfordringen skall göra gödseln mera kraftig, och sålunda till åkern Åter gifwa te näringsämnen, fom genom spanmälsodlingen beröfwats henne. Landtmännen, fom förr höllo och ännu hålla ladugårdar blott för produk tionen af mjölk och derföre eftersträfwade kor af mjölkgifwande racer, utan afscende på dessas anlag för snabbwuxenhet och förmåga att producera mycket och godt fött, skola numera eftersträfwa afwelsdjur med dessa sednare egenskaper. Det är sannolikt att produktionen af ost och smör kommer att betydligt minskas i de prowinser, der boskapsgödning blir hufwudsak: men deri ligger intet ondt, ty sistnämnda artiklar skola efterhand rifligare produceras i de prowinser, från hwilka kreatursexport till England icke med fördel låter werkställa sig.