Helsingborgs-Posten – 21 juli 1865, sida 3

hos hertigen af Östergötland, som redogjorde för planen i den manöwer som skulle komma att utföras mot en inbillad fiende, hwilken af de angric pande skulle antagas hafwa fina förtrupper på Hatberget, men som wid en första attack mot dess ställning befanns hafwa besatt positionen startare än fom förmodats, till följd hwaraf ett sörnyadt och förstärtt anfall blef nödwändigt för fiendens fördrifwande. Härefter inträdde en paus, under hwillen H. K. H. meddelade planen för manöverns sednare vel, fom lestod i fördrifwandet af fiendens reserwer från deras ställning på Fogelbacken, mot: taganret af schocker från def kawalleri, fom antogs söka skydda reträtten, bemörandet att afskära fienven från de reträttwägar fom stodo honom öppna och slutligen hans fullständiga sördrifwande från slagfältet genom en attack mot skogsbrynet mellan Drottning Christinas wäg och Ropstenswägen. Er farna militärer ha yttrat fig ganska förtelaktigt om det sätt, på hwiltet skarpskyttebataljonerna ut förte den andel, som tillkom dem i dessa rörelser, men isynnerhet om sammanhållningen och tatten i marschen. Manödvern utförtes i en sothetta, som, i förening med täta bajonettanfall samt utoch inryckning af tiraljörkedjor, gjorde den till ven mest ansträngande, i hwilken Stockholms starpskyttetorps hittills deltagit. Ansträngningarne uthärdades dock ganska wäl af korpsens medlemmar och knappast mer än ett par fall af illamående förspordes i hela ven till 11 å 1200 man uppgående styrkan. Mas növern afslöts omtring kl. 2, hwarefter hertigen aftackade samtliga i densamma deltagande trupper. Till starpskyttekorpsens befäl uttryckte H. X. H. sin tillfredsställelse att ha fått föra befälet öfwer torpsen och fin förhoppning att ett annat är, då omständigheterna så medgifwa, få förnya denna öfning. J hwarje fall war H. K. H. öfwertygad att åter få sammanträffa med torpsen om ret en gång gällte att lägga skarpa skott i gewären. En mängd militärer närworo wid manövern såsom åstådare. Krigeministern, general Reuterstjöld, söljre rörelsen till häst i civil drägt. Till hertigens stab slöto fig flera officerare till häst, såsom selunschefen för Andra lifgardet, öfwerste Vindecrenz, guvernören wid krigsatademien, öfwverjtelöjtz nant MReenstjerna, chefen för Vesterbottens fältjägare, öfwerstelöjtnanten frih. von Vegesach, laptenen i generalstaben frih. Raab m. fl. En orätknelig massa åstärare, såwäl åtande och ridande fom gås ende, fyllde fältet och garnerade de omgifwande höjderna. Anblicken af Drottningberget och Signalbackn, allteles fullsatta af äskädare, påminde lifligt om de tiver, då Carl Johan höll fiina mas növrer och revyer på samma fält, der hans sonson nu levde en manöver, i hwilten hufwudjtyrfan utgjordes af ett element i nationalförswaret, om hwilket man ide hade någon aning i gamlte fungens dagar. Wi tro oss ide säga för mycket vå mi yttra, att tenna manöver, litsom föregående tillfällen då starpskyttarne haft tillfälle samwerta med afvelningar af armen, skall bidraga att be fästa det goda förstand, fom lyckligtwis alltifrån början warit radande mellan de frivilliga och den reguliera armän, samt för medlemmarne af der sednare ådagalägga, huru allwarsamt de fris williga starpskytteföreningarne i sjelfwa wertet fatta sin uppgift. — CNY daf da ad VMA OMR ES