Helsingborgs-Posten – 7 juli 1865, sida 3

——.fcq öttecn!dn,spnliiiimnlhmm:id.i. ! —cA —;ä———-O Qsk dkssois—sssssseess-AOQd-CH69292cccct——2625k42k424 — O-2-. QcQ—77 —— ——nc cc—675—— Rektorernes sammanträde den 20 Juni 1565. lI. Om gymnajtifs och wapenöfningar. Det erkännes såsom ett af wår numwarande cles mentarunderwisnings största företrären, att till: börlig wigt lades på ungdomens fyjsiska utbildning. Likaledes witsordades från flera Håll det stärkande och lifwande inflytande, som gymnastiköfningarne utöfwa på ynglingarne. J allmänhet wisade ock desse, derest öfningarne leddes af en sticklia lärare, håg och lust för desamma. ÅK andra sidan frame hölls, att den genom gynmaitik-urderidisningens utwidgning ökade arbetstidenså stundom förekomme betungande, så att lärjungarne, i synnerhet de på skolans högsta stadium, begärligt begagnade anlevz ningar till befrielse. Wapenöfningar wore på de allraflesta ställen införda och wisade sig utöfwe ett särdeles lyckligt inflytande. Detta gällde såwäl marscher och rös relser som handgemiärs-erereifen. Här och der hade äfwen målstjutning förekommit. På ett och annat ställe hade några äldre ynglingar inträdt i friwil liga ffarpffyttescorpfer, dock få att de bildade en egen trupp under fin lärares befäl och endast mid allmänna öfningar (i kompani efter bataljon) more tillsammans med den egentliga corpsen. På några ställen hade fria gymnastiska lekar wavit anordnade; önskligt wore, att såtana öfverallt kunde införas. Vefrielse från gymnastik bewiljades af rektor i samråd med gymnastilläraren och lälaren, hwilken sednares ord ansågs böra gifwa utslaget. På nås gra ställen befriades utom de med någon fjuklige bet behäftade äfwen confirmaderne och de ynglingar, fom beredde fig till afgångscxamen. På den Jöreskrifna — Lifare-befigtningen lades stor wigt: dock befanns graven af noggrannhet derwid på olika ställen wara olika. Samma förhållande war med beloppet af det arfwode, fom läkaren för förrättningen erhölle. Här och der förekomme, att ynglingar olofligen undandroge fig öfningarne, hwilket bestraffades få som annan försummelse. Den önskan yttrades, att i de städer, der förhållandena det medgåfwe, under den warmare åärstiden ungdomen borde öfwas i simning och gymnaftitöfningarne under samma tid anställas. Endast på ett ställe hade hela ungdomen antagit en enkel och passande uniform, viltet befunnits icke wara utan wigt sör utbildandet af en god anda inom lärowerket, äfwensom medföra andra fördelar, såsom flärdlöshet i ktlädedrägt m. m. Det tilltännagafs, att förslag till program för underwisningen i gymnastik och wapenkonst wore af saktunnig person uppgjordt och berodde på nå dig stadfästelse. Enligt detta program skulle öfningarne helst förläggas till förmiddagarne och upps taga för samma ynglingar endast en half timma hwarje gång. Den 30 Juni 1865. III. Om tutts och ordnings handhafwande inom lärowerken. Såsom de werksammaste medel för disciplinens upprätthållande erkändes upplysning och förmaning i sann christlig anda, en jemn allwarlig och färs letsfull behandling samt ett godt föredöme. Der dessa saknades, wore andra yttre medel föga werijamma. Bland sådana yttre medel framhöllos fö reträdecwis s. t. anmärkningsböcker, som åsyftade en oafbruten korrespondens mellan hemmet och skolan. Sådana böcker hade på flera ställen med fördel warit anwända, fördeles der tillfalle föres funnits till lifligare wexelwertan mellan skolan och hemmet, äfwensom der ett närmare förhållande mellan lärare och lärjungar utbildats; på andra ställen hade man icke af dessa böcker tyckt sig hemta åsyftad nytta och terföre afskaffat dem. Kroppslig aga anwändes nu för tiom ganska sällan och ej utan föregående warningsgrarer. HOwad ungdomens sedlina sörhåll ande utomt jfos fan anginge, gäfwos deråt frän olika ställen olika witsord. Det fölle dock af fig sjelft, att det ins genstädcs kunde wara sådant, att man ej skulle önska vet wara bättre: helst mycken råhet och odygd naturligen inkomme i skolan ibland der inträdande nya uppsättningar. På ide få ställen hade upps täckts frestelser till hemliga laster, hwarförc stor uppmärksamhet, christlig wishet och grannlagenz het mid förckommande fall å lärarnes sida wore af nöden.