Posttidningen meddelar följande biografiska unterrättelser om den aslidne Professor Andersson: Citt läraretall wid K. Akaremien för ve fria fonsterna omfattade han med det warmaste intresse, och war äfwen under sin sjukdom alltid tillgänglig för sina elewer när och hwarelst de besökte honom för att inhemta råd och upplysningar. Då Ane derfon till följd af fin obotliga sjukdom förl. år frånträdte sin lärareplats mid Akademien, uttryckte hans elewer fin saknad genom utförandet af en fe renad aftonen till den dag då hans afsked bewiljades. — Flera af Anmtersons taflor hafwa gått till utlandet och der, liksom i hans färernesland, mun nit allmänt bifall. Ett ännu ej fullbordart ar: bete: winterstycke med figurer, hare han ämnat af: sända till den stora konstexpositionen i Dublin, ifall hans helsa tillåtit honom att fullborda det: samma. Han war sina helsodagar begåfwad med stora båre fjälsz och kroppskrafter; owanligt flitig och ihärdig, hade han ide allenast gjort djupa ftudier i målarekonsten, utan äfwen förskaffat sig språkkännedom, beläsenhet i skönlitteratur samt når gon theoretisk och praktisk musikalisk bildning. Han war sparsam och försakande, i sitt wäsende flärd: fri och tillbakadragen och fiende till allt pufferi; såsom wän war han uppriktig, hjertlig och trofast. Hans fysiska styrka lärer warit så stor, att han förmått lyfta fyra man på en gång; men hans kroppsfrafter, fom redan för 10 år sedan begynte gradwis aftaga, till följd af ryggmärgslidande, sjönko få småningom, att han flutligen icke för: mådde bära fin egen kropp. — Ännu kort före sistl. Sul såg man honom sysselsatt med målandet af en tafla, en julklapp till en af sina wänner. Ar 1863 genomgick han en badkur i Achen, utan att likwäl deraf i ringaste mån förbättras. Twens ne somrar, 1861 och 64, wistades han i det uar turfriska Waxholm, hwarest han målade flera vyer få wäl af ren lilla staden fom dess wackra omgift: ningar. Han befann sig också wäl der genom ins andandet af den friska hafsluften. Han längtade äfwen denna sommar till detta sitt älsklingsställe, men fick endast under 14 dagars tid njuta af sitt wistande der, dä döden slutade hans lidande. Hans sista önstan att få hwila i Waxholms kyrkogård bliv emellertid uppfylld. År 1859 ingick han äktenskap med enkefru AHlberg, född Karsten, en nära anförwandt till den swenske sångaren Karsten. — Anderson efterlemnar inga bröstarfwingar, men han begråtes ej endast af den sörjande makan, en stjufson, syskon och flera anförwandter, utan äfwen af talrika wänner och elewer, hwilka alla påminna sig den hädangångnes ilskliga wäsende och ädla karakter. Ur den till bolagsmännen wid allmän fammans lomst d. 1 dennes framlagda revisionsberättelsen öfwer försäkringsbolaget Skandias werksamhet för istlidet år inhemtades följande: Wid 1864 årg utgång woro gällande: lifförsäkringar för 11,771,631 vor 75 öre samt brandförfäkrins zar för 221,282,999 ror 71 öre. I premier hade under året influtit: för lifförsäkringar 361,991