landstingsmannen — Ö Oloson i Magles hult. Ålerde, Bankekino Hanekinds häcader Lin tåping. län: ja e rifsdagsf., notavien Bergjtröm. Kortejponder, ns från GEngetbolm. Engelholm d. 21 Juni 1865 J Thorvrags såg man redan tidigt en mänga fc vante och gående, fom alla styrre fofan mot Cugeie hotms hamn, och när tiockan slagit tis hare hamn platsen antagit utfeeuret af en liten marmar; hästar och wagnar storo packade titt intill fmware andra, och folfet siimmade fom i en myrstack. safen till denna owanliga söreteelje war ten, att nästföregående S Söndag en kungörelse upplästs i all: angränsande kyrkor, i owitlen en anltion utlostes till Thorsdagen den 22 öfwer 100 tunuor potatis med ktetaluinngeanstant till ten 1 Ottober. BPotar tis äro mid denna tid på äret en sillsynt wara, och h11 tctals angelägna köpare woro nu jam 1 —9. föra 2 lare wir Engelholms hamn, otåligt afwaktande, ati ren första tunnan slalle uppropas. Änttligen uppe hof aultienereparen fin röst, ond hördes, då ftopa en Thomas bland menigheten yrkade att få i 3 Ku uppjtod en pans; alltftera helsa jällare sig till den sörste, och slutrigen kramträtte den bittills. Anonyme egaren och bugade ig för allmänheten. Om bhan trott sig funna ut öfwa någon lnmnine ner tan, få misstog han sig emellertid fulllei mannen, förut tänd för en mängd idvrotter I mf irlodaremåg, kunde knappr så lind för fin förklaring, att ehuru, han för tilllällat hwarken sag sig i stand förewisa prof eller uttemna några potatis åt köpare, få kunde ham doc på beter och ära försätra, att waran war god och skulle oförtöfwaet presteras. Hans ord uUligt; woro emelter tid fom jpilea på hälleberaet...tumnuls tet tilltog, vet börjate se hotande ut för wår af särsman, titiaheter och hotel ser haglade, och GÖnd wet hurudan utwägen blifwit, om ide en törstig intinis sommit på ven luminösa itcen att sasom fretswilkor föreslå, att den trolöse skulle hålla de närdarante sladeslösa med ren lilla bagatellen af 10 sannor bränwin och dessutom öl för fruntimren så mycket de orrade förtär Sugen fon undra öfwer, att den olycklige försärades mid sådana mil: for. Han försötte, om ide något kunde uträttas på unterbanrlingens wäg. 5 lannor och ett ber gränsavt myentum är? Färgäfwes, bet suweräna joltet läter ide pruta med fig. En tunna utrullmes från cen närbelägna restanrationen, och nu börjates utstänkningen af den ädla drycken, fom naturligtwis hade en strykande afgång; det är ide alla dagar ten bjures till få lindrigt pris, och tessutom ansåg fig något hwar göra en Aod gers ning, då de få mycket fom möjligt förvyrade falaset för wärcen, hwilten man tände för att wara like snål fom rik. Emellertid funnos bland auf tionsbesökarne åtskilligt folk, fom ide hare lust att lägga fig ner mid tunnan och lapa bränwin utan fordrate, att deras namn skulle antecknas i aufs tionsprotokollet för erhållanre af dagtraktamente och refcersättning. Man får nu fe, hwad mannen beslutar sig för, antingen att betala eller blifwa dragen till Bjäre härarsting. Årswexten är i det hela taget bättre, än man skulle förmodat efter ten owanligt falla och bl äsina wäderlelen under tenna månaden. Hwete och mårsäd hafwa stått sig ganska bra, ehnru de äro föra för fig komna, få att man har anlerning att wänta en sen böjt. Rågarne D hafwa teremot lidit mycket; isynnerhet på högre belägna hbe ser man dem nära nog allteler hwitnate och ur stånd att blom ma. Gräs och tlöfwer hafwa gifwit dålig skörd; på flera ställen har man fått hugga dem i wife nadt tillständ. Uppe i Halland är det dot ännu wärre; på nyodlingarne har grödan totalt förfruz sit, och etarne fe ut som om elden gått öfwer tem. Något om emmiberednin. i Wid U af mjölt i små bunkar begagz nar man en träskfed di omkrina 1 tums diameter, med fort handtag och fom är lätt och tunn; till formen lifnar den de flata glas, fom wanligen begagnas på cylinderur. Hur man skall stumma mjölken i de större jerntärlen, kommer att framderes beskrifwas på samma gång fom fielfiva nirlen. Den afskummade föra grärten släs i ett ivädtärl med lod, fom om fommaren förwaras i mjöltkällaren, och grädtan omröres ätskilliga gånger vm dagen med en ftång, hwars nedra ända utgöres af en med flera häl sörsedd tväffifma. Om mnintern förwarar man grärrtärlet i ett warmt rum, inl tomligt fritt från all röf, ty gräddan är lika öm tålig fom sjelfwa mjölten, och grärre, fom förwa rats i osuntt och röligt rum, gifwer äfwen ett jmör, fom smakar och luktar af röt. J vetta fir blifwer grädden stående, till tess ten blifvit få