Helsingborgs-Posten – 27 januari 1865, sida 3

———— ———— — —v—— skulle ni säga om jag wågade nägot dylikt mot eder fåstmö. Det är, himlen ware tackad omöjligt! swarade herr von Riedd. Jag bar ett förmak och i detta en betjent, fom har i uppdrag att bortwisa hwar och en fom ide hörer till hufset. Ni fom vå min faders flott för att salja taflor; ni är sälsaren. Den jag betalar fan jag ide höja tll mitt umgäns ge, än mindre till min wån. Ni slulle förgäfwes wänta på iillfälle att få tala med min brud. yYjere von Riedd, swarade målaren i det han söfte att bibehålla sin fatming, jaa inser alt du skulle wara en därskap, att för er skuld fatia eld; Det år eu swaghet hos menmfkan fom owilforligen bryter u:. Hwad fan jag wäl swara ec, då ni endast förslåt art förelämpa? Min konst år mig hes lig, jag bar trott, att wär tid har tibrackligt fråm skridit för att ide wara wittne till fidana ord, fom ni yttrat; ty den, fom ide aktar konsten, stär på en bildningsgrar, som endast kan wäcka medömkan. Hwem fom smädar armodet, år antiagen mans wärdad i ssäl och herta, eller och ett bortskämdt barn utan begrepp. Jag skulle af er fordra upprädttelje, om jag funde förmoda, att ni wille antaga en utmaning. Den medeltits fed, fom anfer eu wiss ständsklass ega ärfda företrädes rättigheter, är mig ide obekant; men alldenstund ni sjelf borde af mig sinjwa fordrat detta slags upprä telse, i det jag härtill uppmanade er, men ni det oakiadt Une derlåtit detsamma, få vill jag ide blottställa mig för en ny förolämpning oc nu wisa er att ni icke bar någon feg stackare framför er. Att wara er wån erfordrar många egenskaper, som jag, den simpla sonen af en helsosam ffer, ide så tillräckligt förftår att wärdera, att jag ens med mina tankar skulle swäfwa få hågn. (Ferts)