der antända alt, tills alla rifen jammanstörtade ow alla ståder föllo i aska. Oh under det jag säg detta, skrek jag: Eld! Eld! och du fom Indligtwis och wäckte mig! — Sådan, fire, sade kastellanen, under ett djupt andetag, war den drömmen, fom konungen hade, och hwilken han fålunda ordagrant berättade mig, och då han flutar, fade han widare: Drömmen har wisst något att betyda och fåkfert har något märkwärdigt händt under denna natt. skrif noga upp hwad jag nu berättar för dig och utsät datum oc åratalet. — Och jag gjorde fom hang majestät befallt mig och uppsktef åratal, das to och timma då konungen hart drömmen. Ecefor konuagen Hiltorien tll slut? frågade fejs saren bastig. Har drömmer werkligen hatt näs gon betydelje? Hade något märkwårdigt skelt den der vatten ? Ja, fire, det war den der natten då werkligen något märkwärdigt hände; men konungen erfor det ide, han dog förtidigt. MNår hade fonungen då den der drvömmen? frå gade Napoleon, seende skarpt vå den gamle, fom äfwen fåg vå honom och med lugn fördrog kejsarens flammande ögon. Ca paus inträdde; sedan sade kastellanen, lång samt och högtidligt: 7Sive, den store Fredrik hade denna dröm deu 15 Aug. 1769. Ah, på min födeljedag! ropade Napoleon. Den 15 Aug. 1769, återtog gubben; Hodan tre på natten. Min födelsetimma, mumlade Napoleon sakta för fig sjelf, under det han säg på ländstolen. Ciler en fort tystnad fåg han på kastellanen od et hånleende krusade hang läppar. Stjernan föll från himlen oh uppbrände fläder och alla byar? frågade han. Suftellanen nidade bifallande. Och ni tror att drömmen gällde mig och att jag