Helsingborgs-Posten – 18 november 1864, sida 3

Hwarjehanda. 3J medicinska klinilen i Breslan företog ny ligen doktor Sommerbrodt med biträde af dok tor Schiffer på en af kolos nåstan awäfd tju goårig flicka en transfasionsoperation, fwari genom det lyckades rädda den nästan ihjälosade J flickans ena arm insprutades nemligen, je dan ett wisst qwantnm af det af koloxidgaser förgiftade blodet blifwit aftappadt, det friffa blodet af en fraftfull sjukskötersta, hwilken mar för ändamålet slagit åder. Framgången af experimentet war nästan ögonblicklig. — Of en wetenskap. Voudonerstidningen Weekly Times innehåller, under vubrikon: Stonften att på fer timmar lära tigga, föl jande tilltånnagifwande:? Professor Lazarus ÅNoonay har härmed äran bringa sill allmän hetens käunedom, att han grundat ett kollegium hwars beftåmmelfe är att meddela underwiss ning i det finare oc anständigare tiggeriete theori och praktik. Hwarje till mogen ålder kommen person med manligt förftånd fan på 6 timmar sättas i ftånd att lefwa ganska be qwämt på allmänhetens befoftnad, utan att derigenom utfätta fig för polifens förföljelser. Professorn meddelar denna underwisning för högst billigt pris. Han uthyr äfwen större och mindre barn till de moderataste priser. De till hans mård anförtrodda gossar få lära fig att antaga hwilken tänkbar flepnad fom helst, utan att löpa någon allwarfam fara för lem mar eller helsa. Mot erläggande af en wiss betalning uppgifwes af Professor Roonay de gator, fom bäft egna fig til tiggeri. Profess sorn är i besittning af ett riki lager af alla slags attester och naturligt eftergjorda stador, ffottz och andra får. Mot erläggande af en moderat afoift pr dag funna klota och omtänks samma qwinnor erhålla några par, i synnerhet till gattjenst passande dibarn. Professorn öfs wertager äfwen ombeförjandet af hundar till blinda, kryckor tid lama, plaster, lorttigen: alla i tjensten nödiga artiklar. Försåndningar till provinserna ombeförjas på det punktligaste och till de billigaste priser, 21 Princiss Street. St. Giles, — Aporua. En fransk resande, Adolphe dÅssler, berättar i Revue des deux Mondes följande om de amerikanska apornas lif. Aporna stå alltid i fiendtligt förhållande till ameri kanska negerslafwarne, hwillas plantager de plund va. De åtnöja fig ide med att på fina ftröf tåg in i maisfälten äta fig mätta, utan, efter att hafwa ätit, jamla de en få stor knippa de kunna dära, kasta den på naden oh föra der sålunda hem till fina familjer. Det är fålls synt att apan wågar fig ensam ut vå desfa tåg. J allmänhet äro de flera i sällskap och utställa då formligen skyldtwakter, hwartill de yngsta i bandet anwändas, medan resten under en höfdings ledning plundra trakten. Så snart styldtwalterna warfeblifwa någon fara gifwa de signal, och hela skaran förswinner med ens. Så wäl af hat till denne fiende fom af begär ef ter djurets fött, hwilfet skall wara mycket mäls NN NN