Helsingborgs-Posten – 7 november 1864, sida 3

statens aslöning, om skogshuset om Oversörster Jessens afskedande och om ultvidgniagen af ulforselforbudet. Deremot qvarsta tills vidare: upphasvandet afkredilupplagsratten, kontrollen ofver resande samt mililårguvernementets ratt att besatta lediga embeten och stadfasta kommunalval. Om hertigdomenas styrelse under den närmaste sramtiden vill man veta att prins Fredrik Carl der skall blifva Genera gavernör och välja tll sina rädeifsare hrr iScheelPlessen, Malmroes och Prehn, hvaremot general v. Falckenstein kommer att tungera såsom militarguvernor. om de närmare omständigheter, som söregalt hejsaremotet i Nizza, meddelar en kotresp. till Koln. Zte folj. berättelse: Kejsar Napoleon skall dagen fore sin afresa tvenne gånger ha gilvit Bismarck audiens och i denna omståudighet likasom i konuugens af Belgien väntade besok i Nizza har man velat se elt bevis, att motet mellan de tvenne kejsarne skulle få en genomgripande politisk betydelse. For att forsvaga betydelsen häraf berastar korrespondenten emellertid, att furst Gortschakosk genom en hogstaende diplomat lagt kejsar Napoleon på hjertat, alt han vid sammankomsten i Nizza for all del icke måtte tala till kejsar Alexander om Polen, då kejsaren icke kundeinlata sig på en sådan diskussion. Denna fortroliga vink var nara alt i sista ögonblicket ominletgöra hela sammankomsten. Kejsar Napoleon gjorde nemligen ingen hemliohet utaf, huru obehaglig han fann denna till honom riktade anmodan, och det behöfdes Ryska ministerns baron Budberas hela öfvertalelseförmåga och en egenhandig ytterst vänlig skrifvelse från czaren till att förmå kejsar Napoleon att vidblifva sitt första beslut. Når det, på czarens önskan, icke blef fråga om Polep på kejsaremötet, så antager korrespondeaten, att det på det hela taget alldeles icke talats om politik, enär det icke lätt låter lanka sig, alt Frankrike och Ryssland skulle kunna föra en politisk underhandling, som icke på ett eller annat sätt berorde Polen, — Sammankomsten mellan de begge kejsarne är mycket illa sedd af Franska folket och Siec!e och Opinion Nationale? innehålla häftiga artiklar mot hvarje allians med Ryssland. Fransmannen ha icke heller visat den hänsyn for kejsar Alexander som ryktet påstår om deras herskare. I Lyon ropades ÅLefve Polen !? vid czarens ankomst och i Miihlhausen ofverlemnades till honom en böneskrift för Polackerne af dervarande Polsk kommills. I ?Nordd. Allg. Ztg? för den 2 dennes erhåller man följande upplysningar om freden: Fredstraktaten består af 24 artiklar och åtskilliga tillagg (annexer). Artiklarne deruti hafva samma ordning som preliminärerna. Sedan i de första artiklarne omtalats hertigdömenas afträdande till Preussen och Österrike och dessa makters dispositionsrätt ofver desamma blifvit erkänd, soljer i art. 5 fastställandet af gränslinien. Om dennas noggrazna beskaffenhet kan sorst anforas närnärmare, då sjelsva aktstycket soreligger. Så mycket synes afajordt, att det af Nordslesvig till Danmark astradda stycket är i I I 1