Helsingborgs-Posten – 21 oktober 1864, sida 3

Hwarjehanda. — Zatueringens betydelse. Det är Nog samt betant, att flera wilda folkslag, i fynner: het på Söderhafsöarna, hafwa sor sed att förse ansigtet och kroppen med ett flags i huden in gräfda ritningar. Man föreställer fig i all mänhet, att afsigten dermed blott är att åftads komma en mår smak föga anslående prydnad. Detta har kanske också warit den ursprungliga mneningen, men på några ställen atminstone har tatueringen antagit en djupare betydelse, få att man på de walda bilderna igenkänner wederdös randes folk och stam, oh på Nya Zeeland, der detta bruk synes hafwa nått fin högsta utvec: ling, spelar det en mångsidig oh mycket märk lig rol. J en afhandling i Revue des deux mondes uppräknar den fransle naturforffaren Quatrefages de olika sätt hwarpå denna dekos ration anwändes. Wissa linier och ristningar i ansigtet äro alldeles individuella och beteckna perfonens namn (hwad wi falla förnamn, dvps namn), andra beteckna hans familj (saledes wårt tillnamn), och dessa tecken, hwilta mot swara wåra adliga wapen, begagnas äfven få fom underskrift på skrifna Handlingar. Slut ligen finnas tatueringsformer, fom motjwara wåra uniformer, destinktioner och ordensdeforas tioner, emedan de angifwa peajfonens förtjens ster, och genom fina handlingar måste man förs wärfwa fig de olika graderna. Medan således hos of den nivellerande ciwilisationen gör det omöjligt att skilja konungen från den simple borgaren, fan på Iya Zreland den saikunnige läsa på hwarje mötandes ansigte hwad han he ter både i för och tillnamn och Qwilfen fälls ning han intager i samhället. A— —U t — —