Helsingborgs-Posten – 17 oktober 1864, sida 2

dad, — man såg öfwerallt spår af en huld moders och systers wårdande hand, fom sökte göra allt för fin älskiämgs trefnad. En stor kappsäck stod wid ena wäggen. Jag plockade upp hwarje sak särskildt, synade dem noga oh lade dem ner på golfwet. Slutligen hade jag tömt kappsäcken och war lika slug. Jag åme nade just packa ner dem igen, når jag fid fe en liten upphöjning på linnefodret i kappsäcken, jag stack in handen genom en liten skåra och fif tag uti en bundt sedlar. De woro till förs re delen utgifna af Merchant Bank i Baltis more och utgjorde enligt min räkniag 4200 dollars. Fru Legrand stod som träffad af blirten — derpå wred hon sina händer och brast i gråt; under häftiga snyftningar utropade hon: — Han är offyldig! — Han är oskvldig!! Då tusade en flicka uppför trappan — en adertonärig strälande skönhet, hwars mate ens dast Newyork kan uppwisa; — hon frågade, — hon stod orörlig med det blixtrande ögat fästadt på sedlarne i min hand, — hennes mor hade förkrossad sjunkit ner på en stol, med darrande röst hade hon i få ord berättat den förfärliga tilldragelsen för dottern, för vs stern men snart hade hon återfålt besinningen och yttrade till mig med klangfull röst: — Min herre, huru otwetydiga bewisen ån måtte synas, ber jag likwäl er, att ej förhasta er. Jag påstär och skall alllid påstå, att Ede ward min bror, aldrig begått detta nesliga brott, en stöld ur fin morbrors kassa. Hwar dessa pengar kommiig ifrån, wet jag ej, men Edward är sannerligen ingen tjuf. Jag är fullt förwissad om att han skall räntfärdiga, sig. Han kommer hem om en halftimma för att åta middag med oss. Dröj qwar, min herre