Helsingborgs-Posten – 3 oktober 1864, sida 2

dv ju doc annars en mor glad, då sonen Olifwit en man fom står på egna ben. Som det nu gått kyrkan med staten öfwerhufwud på nys berörde fött, litafå äfwen med de särskilda för honom wäsentliga institutionerna, oc) fynnerliz gen med underwisningsanstalterna. Just de högre afdelningarne af dessa ha från början till större delen warit hennes planteringar; men ide destomindre ha de, sedan staten wunnit i inre styrka och blifwit något så när medmeten om sin kallelse, ländt fig oemotståndligt dragna till honom, od) Hon har mäft afträda dem till ho nom, huru hjertslitande det än warit. Nu kommer i stickelsens widare fortgång äfwen den elementara folkunderwisningen i ordningen, så mycket oundwikligare, ju mindre denna debutom i sitt ursprung är en kyrkans skapelse. Det finns i dag ktnappt nog någon, som anser det fullt i sin ordning, att uniwersiteterna och lär: domsskolorna ftå under statens enbara styrelse, och wisserligen är tiden icke aflägsen, då äfwen i afseende å folkskolan offentliga rösten skall li: ka ljudligt uttala sitt enstämmiga omdöme. Må kyrkan, fom haft det första swåra arbetet, icke sjelj förminska ev känslan derför genom ett motz willigt och dock wanmäktigt motstånd mot fri görelsen ur hennes moderlig myndighet af det sista utaf henne i anspråk tagna fofterbarn, fes dean detta otwifwelaktigt uppnått myndighetsåls ern. z3nn.qaua