ligtwis ej få försålj s. Utlandet. De sednast anlände underrättelserna från Wien bekräfta att underhandlingarna på sista tiden gått raskt framåt. — Lord Clarendons närvaro i Wien utgör fortfarande föremålet för allehanda gissningar. Under de! en anser alt hans resa står mera i sörbindelse med den italienska än den slesvigska frågan försäkrar en annan att hans plan är an uppträda till fördel för Danmark med hänsyn till gränsregleringen i Nordslesvig. Alla de underrättelser, som genom Moniseuren komma till Europa om sorhållandena i Mexiko skildra naturligtvis tillståndet i det nya genom Fransmännen skapade kejsaredömet, såsom det lyckligaste man kunnat önska; Mexikanarne ha enligt dessa underrättelser skyndat att underkasta sig den nye herrskaren, Juarez och hans anhängare innehade endast ett högst ringa område, hvilkel dagligen sorminskades likasom antalet af hans folk o. s. v. Helt annorlunda ha da underrättelser låtit som kommit från andra håll, i synnerhet i Tyska tidningar. Enligt dessa skulle den nye kejsaren nästan endast vara herre öfver sjelfva husvudstaden, besolkningen skulle Zallmänt vara emot honom. Juarez skulle ha slagit Fransmännen i fyra träffningar efter hvarandra och prestpartiet hvilket från början varit Maximilians stöd, skall nu till och med ha öfvergifvit honom. Amerikanska tidningar, som vål böra vara mera opartiska bekräfta dock Moniteurens gynsamma berättelser. Enligt dessa skulle Juarez familj ha ankommit till Neworleans ombord på ångfartyget ?Elinton? och ryktet gick till och med att ex-diktatorn sjelf inkognito var ombord. Kejsar Max hade begifvit sig till Guadalajara, der han fortsatte sin försoningspoltik. General Uraga, hvilken erkänt sakernas nya ordning, (detta bestrides dock på det bestämdaste från andra håll,) väntades lill Guadalajara och kejsaren hade gitvit ordres att han skulle behandlas i öfverensstämmelse med sin rang. En stor del Juaristiska chefer ha på sista tiden underkastat sig och den politiska ställningenskall aldrig ha va rit baure. — Kejsar Max har förbjudit tidningarna att bruka smädeord eller retsamma utfall mot de Mexikanare, som ännu stå emot kejsaredömet. Om armtrörelserna hette det att Fransmånnen och kejsarens trupper samtidigt skulle rycka fram till staterna Nya Leon, Coahuila och Tamanlipas. Monterey och Matamoras skola snart blifva angripna och alla hoppas, att kriget dermed skall vara slut samt att kejsarens forsoningspolitik då skall sätta kronan på verket. Polen. Den för kort tid sedan upptäckta sammansvårjningen skall vara utan synnerlig betydelse, Den officiella tidningen omtalar den alldeles icke, och största delen af de arresterade har efter en kort undersökning åter blifvit satt på fri fot. Tendensen af det hemliga förbundet, som bestod af ett par hundrade medlemmar, larer varit rent komunistisk. rJournal de S:t Petersburg? för den 20 dennes offentliggör ett kejserligt reskript till Polens generalguvernör grefve Berg iillika med fem dekreter, som angå undervisningsväsendet i Polen. Der skall upprattas ett universitetet i Warschau, ett stort antal högre och lägre skolor samt en friskola forden qvinliga ungdomen. Ett sjelte sekret formildrar de i kriminallagarne fastställda slraffen och afskaffar kroppsstraffen, Amerika. Om fredsunderhandlingarne mellan nordoch sydstaterna skrifves den 7 dennes från Washington till ?Norddeutsche Allgemeine Zeitung: efter, hvad man vet haäe öfverste James F. Jaques och mir I. A. Gilmore begisvit sig till Richmond i åndamål zit inleda fredsunderhandlingar. Af de af Gilmore sednare offentliggjorda meddelanden om de samtal som egt rum och det af konfederationens statssekreterare till densammas representanter i Enropa afsända cirkular framsår alt nämnde herrar presenterade sig i Richmond som presidenten Lincolns fullnåklige för att förbereda en konferens af redskommissarier. Genom en förutgående ssverenskommelse skulle formliga fredsunerhandlingar sorberedas. De tvenne ofvan