Helsingborgs-Posten – 14 september 1864, sida 2

Från Paris skrifves den 2 Sept.: Den Ryske thronföljarens förmälning med en Dansk prinsessa betraktas här såsom ett ganska skickligt schackdrag af kabinettet i Petersburg, som derigenom qväft Skandinavismen i fodselu. Men om detta är riktigt, om Danmark nu för lång tid skiljt sig från Sverige, så måste det ligga Frankrike om hjertat att man åtminstone i Nordslesvig förfar efter nationalitetsprincipen. Härtill kommer att lord Cowley sått befallning af lord Russell alt fråga hr Drouin de Lhuys hvad Frankrike ämnar göra för att förekomma att Nordslesvig utan befolkningens tillspörjande göres till ett Tyskt land. Deltta tillmötesgående steg i förening med det Rysk—Danska giftermålet, torde föranleda Frankrike vatt frånträda sin observerande ställning, och vi skola kanske redan under de närmaste dagarne få höra talas, om också ej om en not, dock om något i Wien gilvit förtroligt råd, som tiltstyrker den Nordslesvigska nationalitetens tillfrågande.? — ?La France? innehåller med särskildt tillstånd af Hr Drouin de Lhuys en artikel, som af de Tyska korrespondenterna omtalas med mycken förbitteing, såsom ett exempel på det Wiählerei, som Danskar och Danskvänner forbereda i Frankrike. Artikeln utgöres af elt upprop af en Pariseradvokat, Ernest Gregoire Fis, till Franska folket att göra en storartad manifestation till Danmarks förmon för att derigenom inverka på regeringen och bestämma den att upptråda for Nordslesvigs bevarande åt Danmark. Sedan tisdagen den 6 September ha inga nya konserensmöten egt rum, dock väntade man ett möte i början af denna vecka. Uuder det alla tidigare underrättelser hafva varit eniga om att de befullmäktigade på mötet den 6 September afhandlade territorial-frågan — nägra antog till och med att den var afslutad — heter det nu i Wiener Presse?, all i bemälte möte icke har varit tal om gränsregleringen, utan om andra frågor, som iadirekte berora den finansiella uppgörelsen. Från dansk sida deremot lära med hänsyn till gränsregleringen nya incidentspunkter? vara framställda, och det är dessa (icke den finansiella frågan) som först kräfva en nårmare forhandling mellan Österrike och Preussen. Angående vestmakternas tilltagande missnoje mot Preussen och Österrike med anledning af fredspreliminärerna af den 1 Aug. skrifves från Wien till ?Koln. Zeit.? af den 11 September: Det är otvitvelaktigt att vestmakterna nu åter gå hand i hand i den danska frågan och att de söka att förskaffa sig inflytande på densammas definitiva lösning. Men man bör väl skilja på två skilda saker. Vestmakterna göra intet I försök att lägga hinder i vägen for genomforandet af sredspriliminärerna, och om man afven från sransk och engelsk sida åter har föreslagit en folkomröstning i Slesvig, så är dock uttryckligen anmärkt att man icke ämpar motsätta sig afståendet af hela Slesvig till de tyska stormakterna, utan att man tvårtom blott söker alt reservera sig en röst angående de dispositioner, som sednare skola tagas med hänseende till detta hertigdöme. Sjelfva afståendet blifver betraktadt som en redan fullbordad handling, deremot anses dispositionen ofver ett land, som hittils ej har tillhört Tyskland, för en angelägenhet, som icke är af rent tysk natur och hvars lösning ej borde försökas utan afseende på befolkningens önskan. Vestmakternas inblandningsplan synes beräknad på det ögonblick, då en ny regering för hertigdömet Slesvig skall insättas. Jag tillstår aw detta blott är en form, för att föra hela saken tillbaka till dess tidigare ståndpunkt på Londonerkonferensen, men det fortjenar i alla fall att konstateras att Frankrike såväl som England mer eller mindre klart tillstå, att de egentligen ej hafva rättighet att blanda sig i nuvarande förhandlingar. Kontreamiral Tegethoff, Schwarlzenbergs? chef har i anledning af Helgolandsaffären at mexikanska kejsaren blifvit dekorerad med Guadelupeordens storkors och samtidigt fått dd mm Aff sn ÅN MLA — 2 I a 14