Helsingborgs-Posten – 12 september 1864, sida 3

fen åt mig för att fe om min wanliqa dugligs het eller lyda, fom mina kolleger fallade det, funde bringa den till en locklig lösning. Efter den beskrining, fom war lemnad ös wer en nan, som man hade fett ströfwa omkring huset några dagar före stölden förmodade mina föregångare, att det stulle wara en wiss Martin, en person med ett halft dussin andra namn och en gammal befant på reforna tl och från gallererna, och 50 pd woro derföre uta lofwade för hans gripande och fåtande. Jag tog ihop med safen med ytiersta kraft och in tresse, men war icke ständ till alt uppdaga når got, som kunde leda mig på spåret. Det war mig omöjligt att uppiäcka om nagot aft Het stulua hade blifvit pamsar esler säldt och den utlofwade belöningen gjorde sitt till alt göra uppdagandet fwärare. Det enda hoppet war att en förhöjd betalning möjligen kunde locka en af dem fom woro i komplotten att förråda fina kamrater, och då det stulna uppgid till bes tyvligt wärde, höjdes belöningen till 100 pd. Jag hade warit hos bokttyckaren för att beftäls la de behöfliga plafaterna och git jujt genom Rydus Court, Newport Market, då en högrest man gid förbi mig, hållande fin nåsduk för ansigtet. — J detta låg.ej något besynnerligt då det war mycket sallt, och jag gick lugn min wäg frames åt. Jag war jun i begrepp att gå ini Leiccs fler Square, dä jag hörde hastiga feg bakom mig. Ånstinktmessigt wande lag mig om och erhöll i detsamma ett häftigt flag på min wens sra skuldra, hwilket utan iwifwel war beftåmdt för mitt hufwud — af den högrefte man, som nyss Hade gått förbi mig. (Sort) —————