Helsingborgs-Posten – 29 augusti 1864, sida 2

pengar, då der fans en temligen stor summa pengar i guld, säwål hos Dawkins fom hos pigan Sarah Purday. Men ingen af dessa twå hade lemnat Farnham, sedan stölden blifwit för: öfwad, och det war derföre utom allt twifwel, att en tjufgömmare fans i grannskapet, fom has de köpt de förlorade sakerna. Både Dawkins och Purday woro emellertid tysta som grafwen, och det hände ide det minsta, fom kunde leda mifs tanken emot någonsomhelst, förrän aftonen fom föregick urrestanternas andra förhör, då Sarah Purday bad om bläck och penna för att fFrifs wa till en wiss mr Jackson, tom hon en gång hade tjenat hos. Jag war just det ögnblicket i fäångelsebyggnaden och tog mig friheten att öpp: na och läsa hennes bref. Det uppenbarade in genling och lemnade ingen antydan, med un: dantag af det utomordentligt försigtiga sät, bwars på det war stiliseradt och den korta befallande ton, fom genomgick detsamma, når man tog i betraftande att det mar från en tjenftpiga til hennes förre husbonde. Jag hade vumforgse fullt räknat de ark papper, hon hade fått in i cellen, och wid att räfna efter fåg jag, attdet fattades tre. Fångwaktaren gick strar tills baka och bad om de tre andra brefwen, hon hade skrifwit. Pigan nekade att hafwa förifo wit flera oc fom bewis derpå pekade hon på en mångd sönderrifna papperslappar på golf wet. Bitarne blefwo omsorgsfullt famlade och förda till mig; wen det war mig icke möjligt att få någon mening af dem; hwarje ord war med flit öfwerstruket, få att det nästan bildade endast blådplumpar. Den bön som innehölls i det första brefwet, war i fig sjelj sim pel nog; det war blott att mt Jackson under inga wille for måtte underlåta att skaffa henne en faks förare i morgon på grund af hennes förr bes