öfwer Lyon till Medelhafwet, en sträcka af 500 mil. Det bolag, som byggt denna bana, hade i slutet af sistlidit år utbetalt elfwa hundra mils lioner rdr swenskt, men också uppgår medoinkomsten till omkring 21, millioner eller unges fär 130 millioner rdr pr År. — Älnobitsmissöde. Nya Dagligt AMilehanz da för den 17 dennes berättar: Då ångfart. Behr Brahe i dag på förmiddagen ffulle uns der stark uppsjö passera slussen från faltfjön in i Mälaren, märkte befälhafwaren, då han närs made sig Mälarslussen, att en båt med 3:ne versoner ombord fom roende twärs öfwer farleden på ja fort afständ från fartyget, att, om detta fortsatt sin kurs, hade båten blifwit öfs werseglad. För att undwika en sådan olycka ändrade befälhafwaren kurs, men med den pår följd, att den starka strömmen förde fartyget först mot en framför liggande skuta, fom har wid förlorade sin klyfwarbom och försegel, och sedan mot en skonare, som låg förtöjd på ett kort afstånd derifran, och som härwid fick sin brädgång skadad. Som ångfartyget äfwen led någon skada, måste det genast gå till Berg: funds metaniska werkstad för att få densamma reparerad. — J Times för d. 18 d:s läses: Grefwe Wachtmeister och mr G. Ralston ha i dessa dagar i swenst-norska generalfoufulatet i vondon utwexlat ratifikationerna af ett ömsesidigt wänskaps-, handels och tiöfartsföredrag mellan det förenade konungariket Swerige och Norge samt republiten Liberia. — I tyska tidninaar har någon fästat alls mänhetens uppmartsamhet på att man bör af plocka potatisblommorna för att befordra fruttbarheten i afseende på rottnölarne. Man des höfwer, säger en tidning, icke wara någon stor wertfysiolog för att inse, att potatisständet anwänder en stor del af fina krafter på blommors na och fröen, hwaremot desja krafter genom blommornas afplockande besparas åt rotfnös larne. — J Nerikes nya Allahanda läses: Wäsendtlig öfwerensstämmelse. En af wåra minner i Danmark har roat sig med att i ett enstildt bref inflicka följande funderingar: Det är märkwårdigt, hwad tyskarne äro ajs hållne af deras naboer, huru enige italienare, fransmän, danskar och flaver äro i att prisa det goda naboskapet och framwisa tyskarnes goda egenskaper. Enigheten fortwarar få de minsta detaljer, att man ingalunda behöfwer wara dansk för att fänna fig öfwertygad om, att det måjte finnas en grund för en få allmän öÖfmerensstämmelse i åsigter emellan få ytterst olika folks flag. Wi kunna anföra ett par exempel: Alla slaverna kalla tyskarne niemce, d. w. s. dum. Tala med honom, det är ju eu tyjt, säger galiziern om ett dumhufwud. Allt, som är skadligt och motbjudande, är tysl:. vikakedes kallar czecken råttorna för tyska möss, slovacken grodorna för tyska kräftor, böhmaren tisteln för tyska rosor. SHwart tyskarne komma, hålla hworken lås eller bom, säger slaven. — Han grinar e mot en, fom tyskarne emor pannkakorna, säga Wenderna i Laufitz. — Har tyder lika mycket om fia sjelf, fom djefwulen i tyska kläder, får ger polacken; och når någon mill tillfännagife hustru och det unga var, fom bor hos dem, sutter och dricker nere i krogen.