Helsingborgs-Posten – 22 augusti 1864, sida 2

— Olyckshändelse. Blekingsposten omtalar följande sorgliga händelse, fom inträffade i Carlskrona den 10 dennes på aftonen, då sex pers soner alla tillhörande ett borgerligt hus, tilljatte lifwet genom drunkning. Tunnbindaremäjraren Elmblad hade nemligen samma dag gifwit i uppdrag åt åtta personer, att med en roddbåt fara till Lyckeby för att skära säf. Deefa per: soner woro fyra af Herr Elmblads barz, en gesäll, en lärgosse och en piga frun Hans hus, samt en fon till en annan borgare der i ftaden. Wid tiden för deras återwändande med den far stade båten på aftonen hade herr Elmblad, fom sjelf war qwar i staden, en dyster aning att det ej skulle gå de bortewarande wål, hwarföre han slyndade ner till ångbätsbron, der han gick ombord å den till Lyckeby afgående ångslupen Cart, för atf ila de sina till mötes; men olyckan hode då timat och fer af båtens besättning jjunkit till sjöbottnen, sedan farkosten intagit matten och spolat alla, tillika med lasten, öfder bord. Twa af de i sjönöd stadda personerna, neml. den från ett annat hus medföljande och en son till herr Elmblad, tunde räddas af tilltommen hjelp från egendomen Werkö; de upptogos till utseendet döda och aflemnades ombord å ångslupen Carl, hwars befälhafware, herr Engelstedt, allt hwad han kunde, skyndade till staden. Herr Elmblad fick alltså aterwända, i saknad af fer personer från fin familj vh hus oc med twå, såfom det tycktes, liflöta perfoner of bätbesåttningen, den ena dertill ocfå hans egen fon. Dessa ur sjön upptagna personer mottogos till omwardnad af menniskoälskande personer, hwilka, efter långz warigt bemödande med de förolyckades återstallande till lifwet, stutligen hade den glädjen att fe detta arbete lyckas. — Ser persöner af Hr Elmblads familj och hns hade, som sagdt, dock tillsatt lifwet. Olyckshandelsen har wäckt ett allmänt deltagande, ja mycket mera fom Herr Elmblud för en tid sedan hade den sorgen att genom döden förlora en fon, hwilken lärer was rit en af de mest förhoppningsfulla lärjungar: ne mid härwarande högre elementarlarowerk. — Hwad Danmark i landlområde förlorar uppskattas, med de jutsta entlaverne, till 347 qwadratmil och, enligt folträtningen af är 1860, tillsammans 1,021,199 innewanare, nemligen Sleswig 166 PP; qwadratmil med 409,907 innes wånare, Holstern 155 qwadratmil med 544,419 innewanare, Lauenburg 19 qwadratmil med 50,147 iunewånare, enllaverna i Sleswig Ga7 qwadratmil ned 17,026 innewänare. Kommgarifet Danmark bestar fortfarande af 696qwadratmil och 1,583,525 innewanare. Defssutom eger det Jsland med 64,603, Färöarne med 8,654, Gröns land med 9,892 och Westindista öarne med 37,137 innewånare. — Om det religiösa tillståndet i Dans mark, strifwer Times-torrefpoudenten mr Gals lenta till den stora werldsblodet följande: Hwud orsafen dertill än må wara, kan det dock ide förnetas att af den blott Yttre religionen föga finnes i Donmark. Nu är den endast en föndags angelägenhet. Under de öfriga dagarne i weckan äro tyrterna omsorgsfullt stängda. Der finnes afwen egentligen taladt, knappast någon liturgi; gudstjensten är mycket kort och den åt