fom för att bättre funna betrakta honom. Har jag ide hört talad om ett elakt barn, fom git i fyrforna op sjona profana lilaniot för helgonen? Sedan drog hon honom häftigt til sitt bröst, kamade hujwudet tillbaka oh fade: Helgon eller icke, få år jag en stackars qwiana fom älskat er, min unge kawaljer, förstar ni? Luca uppgaf ett swagt rop af smärta: Oe nesta flåvpe hans hånder och drog My förnärs mad tillafa. — Förlåt, min älskade, fade Luca: jag mir ste befänna för er, au jag blifwit lindrigt för rad i axeln. — Jjå fall år det jag fom ber er om förs låtelse, min wackre page, fade markisinnan, i det bon lade fia hand smekande vå den fårade areln: men hur har der gått till? Det skall ni berät:a för mig, ide sam? — Nyfitkna! fade Luca, jag Fal berätta det för er. O! hwad dena rummet år förtjujans de, min sköna kusin! låt mig betrafta det De lärde räkna werldens underwerk till sju: men ett ånnde finnes, der år för hwacje älskare den qwinnas rum, fom han älskar. Hwad man med nyfikenoet och längtan kastar fina blickar på Detta paradis, innan man får inträda der, oh då ma slutligen står derinne, fins ide en wrå, jom man ide will widröra med fina läps par! .. . Mattan, på hwilken hon hwarje morgon fåtter fin nafna fot, wäggarne doftan de af hennes älskiingsvarfymer, och hela denna förijusande wetid af småfaker, af dessa bagar iellet, madame, ar hwilka wi göra skanter fom man tigger på fina fnän .... Under det Luca alltjemt fortsatte i denna ton, genomwandrade han rummet med långfamma fteg, stannade framför hwarje möbel, och ut: braft i beundran öfwer hwarje föremål, fom