Article Image
ta godt bondeförstånd, tilläggande, att de icke få lätteligen slulle funna göra honom blyg eller förlägen. Den utsattastdagenåzkom; och den hederliga Dannemannen infann sig i i fin bästa helgevager drägt. En Kammarherre tog emot honom wid trappan, förande honom sedan upp i salen der middagsoordetastod dukadt. Hofsmannen woro statligen utstyrda i sammet oc guldgalonerade klader; men Bonden brydde fig ite om att car na dem den minsta uppmärksamhet, utan gick rakt fram till Konungen, som med wänligt handslag tackade honom för sist. Wid bordet satte konungen honom wid sin högra sida. När hofmånnen det sägo, Hwiffar de sig emellan: 7Bonden blir högjärdig; wi måste söka pröfva hans stora förstand, huru han fan reda fig i knapp wändning. Derwid och efter ett gifwet tecken, gaf den hofmannen, fom fatt Konungen närmast på wenstra sidan, sin granne en dugtig örfil, sagande våt gåu — Det war förut dem emellan få öfwerens: lommet och uträtnadt, att när ordningen fom till Bonden få slulle han ettdera i fin såwitsko sla till Konungen, eller slulle han blifwa förläs gen och bålla fin örfil till godo. Bonden fatt orörlig och tog ett ganska hardt slag emot af fin hardhandte granne men wände lig sedan langsamt ät höger, sågande med barst och stadig röjt: Män fader war eu åkerman och när ban bade fört sin fara fram till renen, wande han om igen — od) dermed slog han sin granne en örfil, få att Han sjönk ned i fin grannes nå och war något fen att resa fig igen. Konungen log och Hofmännen hade ingen lust att slämta mer. Men, fom måltiden war slut, få började en glad dryckesstämma, då Konungen drack tmär männig med fin gåjt ur eu guldpokal. ESlutligen steg Konungen upp och fade vill Bonden: vDu fall ide feta Boude mer, utan Gref: we Bonde! Salunda äro från äfta bondestam alla Grefs war Bonde härstammande. — Från trakten of Nyköping berättas att en piga mid namn Karin Persdotter, hwilken skulle hemföra kreaturen från faltet, derwid ett par for kommo i strid med hwarandra och stängades, bljfwit mid bemödandet att stilja dessa åt af den ena stångad genom bröstet, få att hon efter en timma afled. Lysning till äktenskap för henne hade twå gånger warit afkunnad och hon skulle snart träda i brudstol.

8 augusti 1864, sida 4

Thumbnail