Helsingborgs-Posten – 11 juli 1864, sida 2

gaf honom såsom upphofsman, intet äfwen:yr i hwilfet han ide deltagit, ingen hederlig qwinna fom han icke komprometterat, ingen duell i hwilfen han ide war den oförfonlige hjelten. En sak förwånade hela werlden od till och med don Jose; det war Lucas grymma och hjertlösa beteende säwäl i färlelss fom hederds affäter. Hand irolöshet mot qwinnor war bars barisk och i duellerna wisade han ert okufligt mod fom lifnade wildhet. Man sökte hos honom förgäfwes de underordnade men lysande egenskaper, fom i allmånhet försköna fora las ster och göra dem till hälften förkåliga. Dolls ci begick fina urjwäfningar med ett obarmhers tigt samwete, han war en spelare utan meds lidande och en duellant utan ädetmod, fom rik: tade hwarje stöt åt hjertat. Werlden kunde ice fe anse detta för något annat ån såsom följd af ett af naturen hårdt hjerta ; men don Jose trodde att Luca Dolci handlade sålunda för att härda fin själ till den grad att den en dag ful: le funna förkrossa markisinnans. För öfrigt såg don Jofe sig inffrånkt till gissningar rörande Lucas böjelser och känslor. Ehuru de båda unga männen foriforo att bo under samma tak, hade förhållandet i deras inre lis blifwit mycket förändradt genom förs ändringen i deras y:tte lif nedsatt. De till bragte under tystnad och under eit slags dystert misstroende de få ögonblick fom deras vitre nös jen lemnade dem tillsammans. Då Dolci rä fade i någon iwist, war dec naturligt att don Jose war hans sekundant; twenne gånger blef don Jose särad; Dolci wakade flera nåtter wid hans säng; men aldrig werlades emellan dem ett ord fom kande innebära en hänsyfening på de tankar fom fysselsatte deras själ. — Mars kisinnan förundrades emellertid öfwer att hon