Helsingborgs-Posten – 20 april 1864, sida 1

Welsingborg. — Dvbbölställningen är förlorad, danskarne trängda till AMS, jä lyder det, om än ej owäntade dock sorgliga budskap, som senaste poster medfört från wart, på andra sidan Sundet, för frihet och sjelfbestämningsrätt kämpande brödrafolk. Ärofullt har det kämpat, tåligt har det uthärdat den länga tampens mör dor. Ått det slutligen fick gifwa wika för öfwermakten sätter ingen flack på danska frigarnes blanta wapensköld, lita litet fom det till: slyndar tystarne någon krigsära. Underrättelferna om sjelfwa angreppet äro ännn ofullständiga. Wi införa här ur Berl. Tid. för går dagen: De underrättelser man hittills mottagit om gårdagens blodiga och afgörande kamp mid Dybböl, äro wal ännu blott få och ofullständiga, men stadfästa hwad man i de sista dagarne med wisshet har tunnat förutse. Det war ögonffens ligt, att fienden med fin öfwerwäldigande öfwermagt efter en lange fortiatt oc städse haf: tigare tanonad plötsligt slulle kasta slg öfwer wåra demolerade förswarswerk, od) att då, une der jå alldeles olila wiltor, ett tillbafatåg med större eller mindre förlujt jran mår fida stulle wura oundgangligt. Preussarne hade wånsat att storma skanjar och funnit grushögar, blottade på deras ursprungliga förswarsmedel; å andra sidan åter hade de wåntat att finna dem öfwergifna af förswarare, men räkat på ett härdnackadt och tappert motständ, som ingaluns da rubbades genom ställningens ögonskenliga hopplöshet. Wi uttala åter, hwad wi förut hafwa sagt, att den krigsheder Preussen härmwid fört att tills winna fig är mycket riuga; ty om kampen uns der förhandenwarande omständigheter Hade fått ett annat resultat, skulle stammen för den öfwermäktiga militärstaten warit alldeles ouppz råttelig. Det segerrop, som nu skall genljuda i tusenfaldigt echo rundt om hela Tyskland öf mer den herrliga krigshärs mafalöfa bedrifter, funna mi derför höra på med lugn och förs tröstan; deras segerjnbel slall passa godt till det stryt, fom nu i två månader har ledfagat hwarje af den prensfiffa armens steg oc föres taganden, till och med om det blott war till: bakatäg eller plundring eller bombardemang af mwärnlöfa städer. Att wår förlust af manssap och materiel är stort oc mycket kännbart för en liten stat, fan ide nekas. Många utmärkta och tappra offices rare, många af landets trofasta söner äro döda, fårade eller fångna. Pen äfven det förra kris get pålade Danmark tunga sorger; och det mod och den fosterlandskärlek, fom då hjelpte oss till att bära och öfwerwinna dem, ftall ide Heller nu swigta. — Utvuftning. Kongl. Maj:t har befallt att mid Carlskrona station ytterligare skola rus stas: korvetten af Chapman för kongl. frigsafademiens sjöladetter att wid jlutet af näfts kommande Maj funna utgå på 3 a 4 månaders expedition, samt skeppsgossebriggarne Sappopp, Glomen och af Wirsesn för att mid deu tid, fom af befäthafwande amiralen bestämmes, utgå på 4 månaders expedition. — En tapper frivillig. Cn officer fluif wer den 8 dennes från Als till Dagblader bland annat: En artilleriunderofficer går ut fran stansen N:r 5 till löpgrafwarne; det är skansens befälhafware, en swenst fom heter Enge ström (Elgström?). Det är ev poders fart till att stjuta, han stjuter både på smått och stort, och alltid är han wid godt humör. J dag (den 3) har han fått weta, att en löjtnant af hans gamla regemente i Swerige har tagit tjenst hos oss och ligger med kompaniet ute i slyrtegrafwarne. Han går nt för att Helja på honom, och då han gjort det tager han fram en stor kikare, går framom vedetttedjan på en li ten höjd och stirrar mot Avnbjerg skansarne, fom Han, ta mig tufan, nog will fe få nära som möjligt. Preussarne blefwo uppbragta öfwer denna näswishet och skickade honom en kula i armen, hwaröfwer den tappre sergeanten blef mycket förbittrad, då han sälunda för en tid måste lemna sin kära skans. — Eensorer wid lärowerken. Sedan fal. stadgan angående afgångsexamen mid rikeis