Helsingborgs-Posten – 30 mars 1864, sida 2

rilet, hwarjemte representanter från alla delard af landet stola samlas i Eidswold. Ett förs flag har wäckts om con fubfiription för ett fris hetsmonument. — Om kouferensen rörande den danska frågan yttrar engelsta tidningen Daily News för den 16 följande: Det aterstär of: ämm att lära känna märs det af, hwarje, om än få högtidlig förfäfran som Österrile och Prenssen kunna gifwa om att de respettera ett teaungarikes integritet, hwillet de haswa på brualt satt öfwerfallit under föres wåndningar, hwiltas osanajärdigbet är bewisad, ec) öfver hwiltet de utöfwa eröfringens rätt. m någon begriper hwad de båda tyska matterna mena med, att de farhålla mid princis pen om den dansta monarliers intsgriiet, få ur han ilotare än grefwe Åussell, hwilken nys ligen yttrade at: denna fras fan tolkas på dub belt satt, både sasom bestående med och tillins tetgörande för Danmarts sjelfständighet. Wi åro williga att medgifwa, att argumenterna i grefwe ÅRusseils depescher hafwa marit fullftändiga och otwetydiga. Men med röfware och inbrottstjufwar argumenterar man icke. Det till kommer icke of att figa ott regeringen borde hafwa lemnat Danmart materielt biftånd, men wi pastå att den af egen drijt har intagit en ställning, fom ide lemnar den något annat als ternativ än att antingen lemna det sädant bis Hand eller oc snyla Englands flagga inför werlden. Men det stannar ide härwid. Munuindens na stund fötter regeringen himmel och jord i rörelse för att tillwagadringa en konferens, der nya faror od) ny wanara äro oundwitliga. Mus tingen måste wi på denna konferens gå in rå en sadan uppgö:else fom Danmarks fiender för restvifwa, eller också draga of tillbafa från fous serensen och wälja mellan art bistä danskarne eller anyo wanmåltigt uttala waärt beklagande och wåra goda önskningar. Ode ett enda steg äv gjordt för att gifwa England en grundwal, som fan jörwiesa det om attning för dess res presentant wid en konferens. Hwarten danffare ne eller slesvigarne eller tyskarne barwa anno. dat oss att bestämma om Slesvigs framtida politiska förhållande till Danmark, och att det är raft stridande mot alla de principer, fom grefs we Russell i många ar hyllat, att sammankalla en konferens af frammande för att sluta aftal em ett solts öde. Grefwe Russell skall ide ge nom denna åtgärd battre lyckas att förebyoga det hotande ullmänna kriget, än grefwe Mal mesbmy lyckades förekomma det italienska 1839, Deremot stall han gifwa både danstarne och tystarne lila mucken rätt att hata oss. — Det parisista observatoricts bulletian förutspår, at Englands och nordwestra Frantwan i ÖR Åk Ko