Helsingborgs-Posten – 30 mars 1864, sida 2

ingå i matsalen. Den åldre Darte bjöd fin band åt Rosa, kapten de Chancy åt fru Du pre och Edmond år en dam fom bar fina åttio winttar lika lätt fom en affärsman fina nifös daler. Middagen war glad och lifwad. Champagnen, fom omwersade med mellanrällerna, ökade den allmänna glådjen och lifwade sällskapet. — Min bror, fade Rosa wid deserten och sedan betjeningen gått ut, ni wet att ni lof: wat mig en berättelse om edra fålttåg och jag år wisst inte den enda här, fom skall wara road att höra den. — Min sann, bästa spster, fan inte denna berältelse göras med nägra få ord, swarade kaptenen, och jag skall inre läta sällskapet och er wånta, men, innan jag fördjupar migumin. net af redan längesedan förfluma tider, tillåt mig alt föreslå en skäl. — Gauska gerna, Hector! För Nosa Beletti och Edmond Dupre, fade herr de Chancy; för dygden och talangen! Alla glad sammanstötte. — Må det också wara mig tillåtet, fade i sin tur Edmond, att föreflå en skäl, får för alla franska hjertan: Sör Krimarmsen! för skuggorna af de bjels tar fom inte mer finnas! för de hjellars wålgång fom stå of qwar! Alla stego upp od glafen flingade tilljams man ännu en gäng. En tar foll i zeuavens glas wid minnet af hans fallna wånner. Derefter började beer de Charcy: — Min fars namn, mer ån mina egua förs tienster mol fienden, har gjort allt; jag gick hastigt igenom alla grader, som skilja soldaten från kaptens-epålenerna. J Algier blef jag sergeant wid passet i Tenez; sergeantmajor mid