Helsingborgs-Posten – 23 mars 1864, sida 2

VI. En Zuav. Mot fila dagarne af Nowember månad 1355, på en regnig och fall höstmorgon, ins lradde en zuav, med armen i band och ans nan omlindad med en remsa af swart taft ruti Rosas linnebod. Rofa fart liksom Calypso bland fina nymfer på ett flags thron midt i det wackra rummet och påffyndade såwål ger nom silt erempel fom fina blidar de unga frumimrens arbeten. En fullkomlig tystnad berrskade bland de unga fruntimren och man hörde endast prasslet af datisten och sidentyget, ellet det skärande ljudet af sararna, fom af: klippte de fina tradarna i holländskt linne eller madapolam. Wid ett uli en linnebutik få owäntadt bes söf, reste alla de unga flickorna fina bufwu: Den, men sänkte dem genajt med ett licet utv top af öfwerraskning. Rosa höjde äfwen ec huru sitt hufwudet och det rov hon uppgaf, då hon hastigt störtade upp ifrån fin stol, öfwerröstade de blyga rösterna från hennes wadra hjord. Hector de Chancy! utropade hon med en glädje som grånfade tid yrsel. — Jag fjelf, fade zuaven; ni känner får ledes igen er bror efter sju åts fråmvaro ! jag år likwäl mycket förändrad, och den dtägt