Article Image
regnig och en stark dimma lag lagrad öfwer de fiendtliga härar, fom fram mot HU. 3 på Mors gonen fatte jig i rörelse för att slutligen jams malträffa och utkämpa den blodiga striden wid Jdsted. De båda hårarne wore, sasom bekant, danska armeen och den flesvig: halsteinsta. Id? sted ligger strarx till höger om stora landsmå gett, fom från staden Slesvig gar norrut ge nom Angeln. Under stridens lopp på morgotien passerade en del, af andra dansfa divijtus nen genom töpingen Öfre Stoltf, då den plötsligt anfölls af en mördande elo fran alla hus, i det ögonblick flera bataljoner redan passerat igenom vd) 13:e bataljonen mar ungefär i tör pingens midt. Strar atertallades de första af delningarne, och de insurgenter, omkring 1000, som, jemte en massa bönder, utfört detta öfwer: fall, nedgjordes nästan till största delen. Cmellertid hade flera bland de högre danska of ficerurne, hwilta skyndat till watvlatsen, blifwit dödade och bland dessa den tappre generalen Schleppegrell jemte många andra. Generalmajoren de Meza öfwertog un befälet öfver andra divisionen och) förde den i striden. Fienden blef på alla håll slagen och retirerade till tender borg, mer än 1,000 fångar infördes till Slesvig och i hundratal lago danskar och infurgens ter på walplatfen. Danskarnes seger under den tallolodige general Krogo, war dyrtöpt: den fos stade dem 12 döde och 73 färade officerare, 104 döde och 2,300 sårode mnodtoftesels och fols dater. Elesvwzholsteinarne, jom stodo under defal af generalerna Willisen, v. d. Horst och v. d. Tann, förlorade 5,00) man. J Febr. månad 1851 blef ånatligen det filed: vig-holjteinska upproret stilladt od dansta avse mceen tunde efter den nära tre är långa fam paujen aterwanda hem för att hwila jig efter trigets mödor och beswärligheter. Någon tid derefter uppstod hos danste man helt naturligt den duftan, aft ett nationellt minnesmärte måte uppresas för att paminna om de många Hjeltar, som offrat lif och blod för det tara folterlandet — vi glömde nämna att den hjeltemas dige öfwerste Lassve ockja stupade wid AM — och förslaget wann allmant bijall hus nationen. En substription öppnades bland hela foltet och den för uppjörandet af ett wärdigt sehumtåat erforderliga summan sammandragtes. Den dans ste bildhuggaren Bissen uppmanades tt upp giswa en plan till minneswården; venna Dej ett totossalt lejon, hwars hufwud hotande blickade mot söder. Minneswarden utfördes vd inmwigdes med stor högtidlighet och det danska follet blickade med itolthet på denna minneswård, wittuande på samma gang om danstt mannamod, och) dansk tonst. J Sedr. 1564 fe wi ett nytt skådespel. Wi fe twa af Europas stormagter, ÖIsterrite och Preussen, eller med mera stal sagot, Preussen och Östervite, kasta sig med raseri öfwer en af Curopas mindre stater, för att, om möjligt, söta utplana dess intelligenta folk ur nationernas tal, eller atminstoae utt fjöka intwinga detsamma i former, dem det aldrig sjelfwilligt statl funna itlåda fig, att, med ett ord, föra palagga det fjettrar, sädana fom bserrile och Preussen cl ler andra trottotsftater anse för en wälsignelse, men hwilla hwarje jritt folk måste betratta fås som undergang och röd. Wi se ueml. i Febr. månad år 1564 cn om möjligt ännu sorgligare tilloragelse, oc) den är nu ett konstateradt fattum; den andra, här ojs — — ——

23 mars 1864, sida 3

Thumbnail