Helsingborgs-Posten – 26 november 1863, sida 2

Swarjehanda. — Då för någon tid sedar prins Oskar sknlle infognis tv iuskeppa fig från Marfeille till Italien hade det Äng: fartyg han hade ämnat begagna fig af änan icke anländt och hertigen af Östergöthland mäste derför gå ombord på ett annat, fom ej war inredt för få höga gäster. Kaptes neu ursäftade fig och inviterade prinsen till fitt bord, — ett tillbud fom han antog med tacksamhet. Man hade just fatt fig till bords dä ängbåtsmachinisten, en ung, fraftsull man, inträder i fin arbetsdrägt od) sedan han bedt gästerna om ursägt för fin flädsel intager han sin wanliga plats wid bordet. Prinsen tycker om den unge, lisige mannen och inlåter fig i ett samtal med bonom om sjöwäsendet. Man blifwer alltmera lifwad; den unge fransmanuen sinner i den främmande en sakknunig person och frågar hwem denne är. Prinsen swarar wäuligt, att hans far hade warit steramiral samt att en af hang före fåder bade warit marskalf i Frankrike. Förundrad säg fransmannen på fin granne. — Hwem war det, om jag får lof att fråga 27 — Bernadotte. Nu refer faptenen fig upp, smäskrattande, och presenterar machinmästaren för hertigen med de orden: Ers sgl. höghet torde tillita mig få presentera för er min wackre ingeniör — Pierre Bers nadette, född i Pean i Biarn. Nu fom turen till hers tigen af Ostergöthland, fom i den unge mannen få ofors wåntadt hade funnit en knsin, att blifwa forlägen. Gmel: lertid hemtade han fig fnart, tryckte hjertligen dennes hand ech drack med henom en wälgångsskäl för Bernadotterz ne med den önskan, att de i lifwets alla friften måtte des wara fin gamla tuglighet. — Säfsom ett bewis vå preussiska embetsmännens fäll: ning under umvarande styrelsen, anföres en anklagelse för disciplinära förseelser mot gymnasialdirektören, Dr. H. Lehman i Nen Stettin. Bland anflagelserna nämnas: att han angaf sin röst till en liberal walman; att han ide illuminerade sitt hus på konungeus förelfedag; att han är hedersledamot af stadens ffytte: och turuföreuiugar; att han tillåtit en läfare wid gymnasiet att hålla ett povus lärtewetenffavligt föredrag om syner och drömmar, hwilket sired emet Bibelus lära; att han en gång kom hem en Lör: dagsafton fl. 11; att han i ett föredrag i handhverfsförs eningen hade uttalat det gamla fvråfet: 7DÅ Adam gråfs de, Eva spann; hwar fanns wäl då en adelsman? hwilfet tillkännagaf en otillåten tanfe om adeln; att han på en frat: sertur med primanir (dijciplar i första klassen) hade drue: fit bier, röfat en cigarr och tillåtit afwen dem att röfa och att han i en latinsk stil Hade öfwersati fonungen af Preussen med iyrex Borussvrum i slället för rex Borussia. — Polsk modejournal för damer, fastställd af den rYys ffa pelisen i Watschan, i anledning af förbudet att bära sorgdrägt (vå ingen anhörig werkligen aflidit) innehåller följande bestämmelser: Hatten skall wora fulört, men är han swart, mäste han wara utsirad antingen med blommor eller band, dock icke hwita. ÄAfwenså åro hwita eller swarta fjädrar a swarta hattar förbindna. Smwarta fas vuchonger få endast ha färgadt, alls icke hwitt joder. Förbindna äro: swarta flor, swarta handskar liksom äfwen fwarta efter swarta och hwita parasoller, swarta schalar ech halsdufar samt swarta eller swarta och hwita flädningar. Kappor och andra utankläder kunna wara af swart särg, men utan allt hwitt. Förordningen år undertecknad: Wars schan den 2 November 1863. General M. Lewezyn.