Helsingborgs-Posten – 26 november 1863, sida 2

smidiga och fasta formerna om en ren stil. Ju neberg modellerar för närwarande en drucken Silenns i naturlig storlel; men det är ett ar: bete ännu få i fin början, att man ej derom kan bilda sitt omdöme. J samma wåning, der Runeberg har sin studio, arbetar äfwen swensten Kellberg. Han är sysselsatt med att lägga sista handen mid den mejt intagande grupp of twenne fanner. Den ene framställes i en alder af mid pass 16 år, smärt oc) smidig samt i en särdeles graciös, men ändå enkel ställning. Den andre är en ännn helt liten pojkbyting, fom sitter på den äldres wenstra arm; de skultas, leka och stanga hwarandra med okonstladt behag och ins nerlig glädtighet. Det går en frisk wårwind genom Kellbergs arbete, antikens ande bor deri. De nordisla artisternes lif i Rom är werksamt och påminner om de enkla seder, fom slildras i bioqrafierna öfwer renaisfancens målare och bildhuggare. Om dagen arbetar hwar och en flitigt på sitt hall. Wid solnedgängen nedlägs ger man mejsel och palett, gär till Monte Pin cio, rör sig der en stund bland menniffolwimlet vd) stadar ut öfver Rom och Campagnan, bort mot den widsträckta horizonten fom flams mar i en magist gyllene glans. Derefter går man till en viltnaliebod, töper fig skinla, ägg m. m. och med allt detta i fifan och wål ombonadt med sriska windrufsblad infinner man fig i en wintueipe och låter der tillreda mål: tiden. En kraftsull romare med upppilta fjortärmar serverar den och tillägger eu foglietta af sitt eget goda bepröfwade min. Under mnutert glam förtärs sonpen, i god tid ffer allmänt uppbrott och innan Noms tornur hunnit klämta tio har man sagt hwarandra godnatt. Om Lör dagsqwällarne församlas den skandinaviska kolonien i föreningens rymliga fal i ett of Roms många palatser. Den rådande tonen inom fälls stapet har en estetisk karakter, men fom stundom far en wiss anstrykning af kyrkohögtidlighet. Det musiceras, bibliothekarien Diedrichson upps läser något pvem, det språkas om den ewiga stadens tusen märkwärdigheter, man studerar avisorna, säsom dausten säger, ifrån Hemlandet eller bläddrar i föreningens album och betratz tar de många intressanta bilderna af nordiska artister och notabiliteter, som en gang besölt Nom.