Helsingborgs-Posten – 20 oktober 1863, sida 2

ler och floder, hwilta gjorts segelbara genom slussar. Turen från Quebek till distinationsorten Chicago t Illinois medrog 4 weckor. Dattadt sleyvsafgifter, vogjerångdätar, fluppenningar m. m. medtogo 1000 dollars för detca lilla fartyg, har det doc gjort nägorlunda goda af: färer; men det har icke wisat sig lämpligt för denna fart, fom kräfwer långa, smala och ffarra fartyg för att med lätthet kunna passera de många Tx och kanalerna, likasom resan fram och tillbaka öfwer Atlantiska hafwet för det lilla fartyget war förbunden med ganska stor fara och har till den grad wisat fig wara ett wågstycke, att dau förmodligen ide kommer att återupprepas. För hemresan från Chicago till Quebek åtgingo cirka 3 weckor och derifrån till Kristiania cirka 5 weckor. — Tidningarne i Chicago hafwa warit uppfyllda med berättelset om denna märkvärdiga resa, fom har wäckt myc fen ercitement. En af Chicagotidningarne meddelar en teckning af fartyget, fämpande med Atlontiffa hafwets wågor. — Frågan om tullens upphäfwande och ers sättande medelst andra inkomstkällor förewar såsom bekant, wid den sociala kongressen fiftlidne är och har nu avancerat ett ytterligare steg derigenom, att den i Belgien stiftade internationella associationen för tullveformerna förwandlat fig till 7En internationel association för tullarnes upphäfmande. — J Kosmopolitift öfwersigt i Göteboraspoften skrifwes: Det fer werkeligen ut fom erkehertig Maris nilian skalle ha bestämt fig för att följa prins Wilhelms af Danmark exempel och låta göra fig till monark under temligen prekära förhåls landen. Deputationen från Mexico är på wäg till den österriliska kejsarestaden för att begära Habsdurgsss ättlingen för sitt fosterlands rät: ning. Den är på wäg, säger jag, och det har den warit något länge; isynnerhet har den mas vit nägot länge; ijynnerbet har den uppehållit sig mycket länge i Paris, ja, så länge att man napp wisste hwad man skulle tänka derom. an frestades att inpponera det hr Estrada och de öfriga mexifanifa Sennorerna antingen för lifligt anslagits af den förföriffa stadens lockelser och förjnmmade Titt seriösa, högwigtiga uppdrag för fina enskilta nöjen, eller och ändrat åsigter i sjelfwa hufwudsaken i följd af lokala inslytelser och kommit på den tanken att en Bo naparte skulle taga jig bättre ut på den fplitternya mexikansta kejsaretronen än en Habsburgare. Dessa och liknande gissningar woro emcllertid, fom det sedan wisat fig, fullkomligt ogruns dade. Slälet till det förlängda wistandet i den franska hufwudstaden har befunnits wara af menlösaste natur oc) egnadt att ställa deputationens Hadbsburgftt-imperialiftiffta känslor i full dager. Saken war den, att de wärda herrarne fomma att tänfa på att det ej gick rätt wäl an att komma i swarta frackar ach erbjuda erfeher: tigen eu kejsarkrona, och att de dersöre beställt fig uniformer hos den derömdaste notadiliteten inom den parisiska sträddarekorpörationen, mon sieur Dusautoyr. En beställning af så wigtig natur kunde ej ens en så ojemförlig artist, som denne herre efterkomma slyndsamt; Sennorerne fingo wänta och måhända erfara att det gamla ordspråket om skräddarelöftens opålitlighet ännu håller streck. Emellertid blefwo uniformerna omsider färdiga, och om de ej göra åsyftad merz fan på erkehertig Moximilian och stegra hans OA— — —— —— j ideer om. t är det ej I deputationt Kung C men hans mexilanska man tagit Den mode we Sponn tersburg. det är icke wår tids d rådgifware Rysslands handling, uppträdand det allrawa ren. Man nom, der starens sid merade ma riktningar tort sagdt, lika sätt od en släng af Berlin till od) mormoc och jå wide Apropos att det hjer hällandet 1 aldrig sett pethutlign i mat sjelf n huma lat denna f Ministrarne det ha de d som under skulle tjenst stulle afgör swaret blir han låter S; hwem han I om Iof, och de att den försteget af höfde de ej gens af De underlägjen ord och inge af raseri, m tiga och lid när deras I de ju ide ft mettera fig förut gjort Andra be och det af n bekymren ick tom skattkam dustrigreuar florerar i de slå på stort Så begärde församlingen ua mid fom man med i pretesterade wänja den I landets tillst ett bland de rebrått den