Helsingborgs-Posten – 12 september 1863, sida 3

Mit Octavia mu kunde winna din wänskap. ct nej, fade hon och föll i hennes öppna famn. Sud wälsigne ditt förbund, Octavia. 7IMitt förbund? smålog hon. Ja, du år ju förlofwad med Herman E.2 MNej, min snälla Defirde. Det är ett full: komligt misstag. Får han icke henne, och nu fåg hon Defiree in i ögonen, fom en gång inkräktat hans hjerta, få gifter han fig aldrig. Will du, och fan du, Defiree, upptaga mig i ditt hjerta, såsom en wän, få ware allt det gamla förgätit. En del må du förgåta, men ide att jag ömt älskat dig. Ålskat dig warmt, fastän jag . jag förstär mig ej sjelf. Nu som förr i skiljsmessans slund föll hon till Octavias fötter. Dragande henne till sitt hjerta, utropade Des tavia: för iifstiden! Hwad menar du? En wänskap för lifwet ... Ja för lifstis den år Octavia din wän. — — — —