Helsingborgs-Posten – 12 september 1863, sida 2

winsbrännarens jaf, och juns osufliga 190r0102 I het samt gawmal slentrian halla de oftiga böus derna fasta fom en man wid hans sida. — Om den Skandinariska alliansen yttrar jig 7C Curope: Man meddelar uu, att den fwenffdanifa al: liansen ännu ide är understrifwen. Wi tillåta oss härwid anmärta. att det betyder föga, emes dan den är besluten och öfwerenskommen; och för öfrigt, måhända är ej tiden inne, att luta weta att densamma är afslutad. Hur som helst, så har nyheten om denna allians i hela tyfta pressen framtallat en ivvis tation, fom är långt ifrån att wara lugnad. Så innehåller tidningen Die Presje från Wien en Häftig artikel emot Swerige och Dans mark. Bland annat heter det: Den utmanande ton, hwari man hotar Tyslland med en fwenff dansk allians, är på en gång både löjlig och de dröflig. Det är löjligt att fe, att Banffandinavismen inbillar fig att den skall funna ffräms ma Tystland oc) förmå det att afstå från fina rattigheter i hertigdömena. Men det är ändå mer bedröfligt, att en tidrymd af tolf år, fom umärlt fig genom tyffa förbundsdagens tålamod med det dansta strytet, fynes gifwa rätt åt potentaterna i Köpenhamn. Öwad som hittills räddat dem är oenigheten i Tystland och ftälls ningen i Europa, hwarwid treune stormakter slydda Danmarts angrepp. Så Linge denna ställning fortfar, är Danmarkt lika wäl slyddadt utan Sweriges bistand, som med detsamma, och om förhallandena ändra sig, är en allians med Carl XV af föga nytta, ty om Tyskland refer fig för att taga wara pu fina rättigheter i Elesz wig-SHolftein, få är Panskandinavismen lika wanmättig fom Danmart ensamt. — Tidningen säger till slut, att en energisk åtgärd emot Dans mart stall werka traftigare för enigheten i Tylt: land än alla ministeriella konferenser. — Göteborgsposten yttrar bland annat i danff tuffa frågan följande: DHantta regeringens förklaring till tyska för: bundet, att wilja betralta en exelution i Hol stein såsom en internationel angelägenhet, är wisserligen uf natur att nunna wäcka oro, men den är ej få farlig, om man betänler att denna förklaring lika mycket innebär att danska regeringen i händelse af exekution, will wända sig till de europeiska malterna, för att betinga sig deras råd, fom att hon mill genast med jmärdsflag på förbundets mart möta exekutionen. Ve nom fin sörtlaring haller hon dessa båda mä gar öppna för sig. Främmarde, wäl undervätz kade tidningar hafwa berättat, att danska reges vingen härmed asyftade att genast kunna blocs tera tyska hamnarne och såmedelst utöfwa en tryckning på sienden. twifwelaltigt är, att denna plan äfwen werlligen warit i fråga — men, wi hoppas på det innerligaste, sannolikt bliswit uppgifwen, alldenstund ett sådant steg stulle innebära de största wådor. Harmlset och wredgadt, skalle Tyjfktand såfert anstränga alla fina kraster att genam fin öfwermakt till lands flå till marten grundiigt fin fiende, för att ilipz pa nesan af en blofad af wida swagare motståndare. Afwakta deremot Danmark tyskarne norr om Cidern, skalle dessa sinsemellan tweka I om ett widare framtrångande, od) deras krig skulle med all såterhet bli of den lama art, jom mera eller mindre utmärker ett orättwist erröfringstrig, likasom de säkerligen tacksamt skulle lypsna till diplomatist bemedling, isynnerhet som — ———