tonen, kom lokomotivet i olag, derigenom att en jernhylfa, som sammanhöll nagra fjedrar, gick upp få att lokomotivet blef oanwändbart och taget måste stanna. Man telegreferade till Stocholm och begärde ett avnat kokomotiv, men detta kunde ej förrän om en och en awarts tim me ankomma till Södertelje, der passagerarne således under denna tid mäste dröja. — Landtbruksmötet wid Säfsta. Den 31 Aug., Hl. 56 på morgonen afgick ett extratäg till Eäfstäholm, medförande passagerare från Stockholm och jemwäl upptagan de sådana wid stationerna under wägen. Tilloppet af pasfas gerare war så stort, att då bantåget jremfom till Wingåkers station, omkring kl. 11 f. utgjordes detsamma af tjugufyra hässngerarswagnar, med ett fammanrätnadt antal pasjages rare af omkring 300 personer — oc dessutom måste tåget straxt återw inda till de twenne närmast S Säfstaholm belägna stationer, för att af: hemta mellan 4 och 500 passagerare, hwilka ej tunnat fö rum på det första taget. Fran Me rife hade ocksa hundratals besökande ankommit, och summan torde ej wara för högt tilltagen om man säger att mötet war besölt of närmare 3000 personer. — Lördagen den 22 Ang. tilldrog sig wid Motala mekaniska werkstad, att föreståndaren för walswerket derstädes, hr Marshall, en äldre man, som från England ditkommit och innchast sin befattning omkring ett års tid, fl. I vå af: tonen bortgick från sitt hemwist utan att åter: tomma eller widare låta höra ef fig. Tisdags. morgonen den 25 observerades af en förbigående arbetare hans lik i kanalen ej långt från Platens graf, hwarifrån det genast upptoas och hemfördes. Anledningen till oluckan är ännu obekant, och man tan blott förmoda, säger en torrespondent till Wadstena Tidning, att den gamle mannen nära Motala föping i mörkret gått wilse och fallit i kanalen. Den aflidne cf terlemnar en talrik famili. — Från Carkskrona skrifwes i Blek.-Poften: En hisklig illgerning, begången i dessa dagar inom denna prowins, utgör mi det foraliga samtalsämnet här i staden och orten: Enligt den berättelse, fom blifwit oss lemnad, bodde eler wistades på Möckelö en piga, Ingrid Mearia Pettersdotter, som haft tre oäkta barn; af hwilka två ännu lefwa, och sednaft gick haj wande för fjerde gången, då hon i detta till: stånd ljöt döden på det waldsamma fött, att hon ute på marken försåtligt blef öfwerfalle n och med yxa huggen i hufwudet, hwarefter hen: nes lif blef af mördaren gömdt i en jäc och med ett stycke af en qwarnsten sänkt i Dafrets djup. I vördags uppjfistades säcken, tillika med dess fasawäckande innehåll; of en afskedad båtsman från Senoren. En mindre wäl känd bond: jon, fom haft oloflig bekantskap med un mördas de Ingrid Maria Pettersdotter, häktades i Söndags mid eller i Ramdala kyrka af t. f. ronoc länsman Blomqwist och införpasfades filt här: warande eellfängelfe, fåsom wisstänti att hafwa föröfwat detta swåra brott. Den allmänt gängse berättelsen att den menfkliga rättwifans häms nande arm nådde honom i den stund, då han war i begrepp att annamma H. ÖH. nattward, ökar det fasawäckande i denna nya mordhistoria från det för sin skönhet beprisade wikingalandet. — Från Hernösand den 29 Aug. läses: Till Kon. Beshde Har förliden gärdag från Kronos länsmannen i Gudmundrå distritt Jol. Wan