Helsingborgs-Posten – 22 augusti 1863, sida 2

aldra nödwändigaste. Sorgekläderna, som woro bewiljade drottningen, föllo i trasor. Konuns gamakten i trasor hade bordt funna uppwäcka allmän rörelse, men Marie-Antoinette höll det för owärdigt att göra minsta anspråk på mede lidande af hennes fiender och tillbragte natten med att laga fin swarta klädning. Följande dagen, Fl. 10, afhemtade man henne. Hon framskred genom ett dubbelt led af gen darmer, hwilka man hade uppställt framför hennes fängelsedörr ända fram till domsalen. Hon infördes i salen af en officer af gendars merna. Hon gick Helt längsamt med den der Jögtids liga hållningen wid hofsesterna; bon ber uf: wudet upprätt; hennes ansigte wisade en in. posant wärdighet. Hennes anletsdrag utwisade hwarken förwirring eller trotsighet; hennes hwita hår och skrynklorna på pannan och omkring munnen, den breda rödaktiga randen omkring ögonen och den ibland uttryckslösa blicken witts nade om de utståndna själsqwalen; men detta orörliga ansigte tycktes hafwa antagit en mare morlik stelhet, såäsom om den besegrade själen redan undandragit sig martyrdomen. Hon satte fig på en ländstol midtemot doms ftolen. TZronfon-Ducondray och Chauveau-La gorde intogo fina platser wid hennes sida Domstolen bestod af: medborgaren Heman, presidenten, domaren Coffinhal, Maire, Toujes Verteuil; offentliga äklagaren Fonquier-Tnuvile och rättens skrifware Fabriciers Paris. Antouelle, Renaudin, Souberbille, Fisve, Bess nard, Thoumin, Chråtin, Gannely, Trinchard, Nicolas, Lunriäre, Desboef eur, Baron, Same laart oh Dewefe woro de edswurne. Herman framställde frågor till den antklac qade.