äro helt och hållet genomskjulna af kulor, och så snart en man visar sig nåvonstädes, koncentreras genast tio a femton gevar emot honom. Detta skulle demoralisera hvilka trupper som helst, om de ej vore af den bästa moral.? Jag nedskrisver några utdrag från min dagbok: Den 16 April: Artillerield från vår front och utbyte af gevärseld. Beordrades på eltermiddagen jemte ett kompani af ett annat regemente, alt gå öfver den ström som flyter förbi våra verk, för att som tiraljorer betäcka en arbetstrupp, som var sysselsatt alt hugga ned en trädgård, hvilken eljest kunnat med fördel användas af fiendens skarpskyttar. Detta var första gängen jag motte rebellerna på öppna fältet; men som deras eld var ganska sparsam och jag var flitigt sysselsatt alt anordna mina soldater, som ha zanska klen ide om tiraljörstrid, så tVankle jag ej alls på faran. Allt aflopp lyckligt, ehuru general Terry fruktade annorlunda, der han betraktade oss från en redutt. Den 47 April: Eu bataljon beordrades ut for alt rekoknoscera. Denna gång blef det mera allvarsamt och det var hogst intressant att från den hoga mark, der vara jardverk äro uppkastade, följa striden mellan vär och rebellernas tiraljörkedja, båda sträckande sig omkring 41! eng. mil i längd. Skarmytslingen varade omkring 13 timma och fienden behöll sin etallning envist. Vi förlorade uäarm man. Den 418 April: Solen spred i dag på moruonen det gladaste skimmer och en lislig krigsmusik tillkännagafatt vi erhållit sorslarkningar. Fiendens jordverk bli alltmera tydliga, och hans kulor, som oupphorligt hvina ofver våra hufvuden, visa att han har fullt allvar. Några af hans kulor gingo mig mycket nära, en så nåra alt den stänkte smuts i milt ansigte. Den 19 April: Skarp skjutning. Min negerbetjent, George, företedde i dag en löjlig scen, vär han skulle lemna redutten för att ga upp till lägret, på hvilken våg han var ulsatt för rebellernas eld. Han stod på hander och fötter omkring en halftimma, ängsligt begrundande om han skulle ve sig i väg eller ej. Flera gånger gjorde han ett språng framåt, och lika qvickt tillbaka igen, tills slutligen våra skrattsalfvor förmådde honom att springa för lifvet. På eftermiddagen hördes lillig artillerield från höger. Den tilltog mot qvallen, och vi kunde tydligt se slammorna, följda af väldiga vidt omkring återljudande salvor. En stund derefter tystnade de och ej långt derefter kommenderades från vår linie ?Gif akti hvarpå sdjutanten laste upp några rader, tillkännagifvande att våra trupper i afton från fienden tagit 4139 man och 6 kanoner. ?Gif dem tre hurra! Och tre dundrande hurra följde, hvilka, så plotsligt gifna i tysta natten, måste ha forvånat fienden i vår front. Den 24 April: En kula slog ned omkring tre tum från mig, en annan träffade ett bräde omedelbart öfver mitt hufvud och en tredje genomträngde mitt tält, der jag då kefann mig, ech hindrades från att trassa mig af siltarne i min säng, hvari den stannade. Rebellernas musikkår kunde tydligt höras spela en marsch i den tysta, sljernklara natten.