Helsingborgs-Posten – 23 juni 1863, sida 3

raren Nordwall. Profesfotn lnlisen besteg nu kathedern och höll följande tal: Jag får uttrycka min förbindliga och djupt kända tacksamhet för det förtroende hwarmed lärowerfstomitev hedrat mig och det skall olifwa mitt största bemödande att, säwidt på mig beror, söka motswara detsamma. Sedan jag fullgjort denna pligt, åligger det mig dernåst, att a mötets wägnar uttala min tacksamhet för Göteborgs lärarecorps och särskildt de komiterade, som förberedt mötet, beredt tillfälle för lärare att samråda om gemensamma wigtiga angelägenheter och åter upptagit denna lifgif wande idg. Läraren arbetar det inres werlo; kunske ingen utöfwar en få maktpaliggande wert samhet fom han, arbetar så obemärtt och tili ka på ett fält, fom är egnadt att bära få ftora frukter. Också gläder han fig under fitt ar: bete åt den knoppande mår som omger honom, men han arbetar likwäl med möda och förfafelje och äfwen under twekan om den wäg han ifall gå och det sätt han bör anwända. Det är i sådane stunder ett behof och en tillfreds: ställelse att kunna blicka fram mot det stöd han har i liktänkande personer oc åt dem wid tillz fälle anförteo fin twetan, fina farhågor och är wen någon gång den upplysning, det ljus hun wunuit för att genom deras omsröme antingen befästa fin öfwertygelse eller föras in på en annan wäg. Det är tillfredsställandet af ett fås dant behof som läraremöten föra med sig och det är på sådant sätt de stola mwerfa få lifgifwande på lärarnes werksamhet. Jag får dere före å mötets wägnar frambära min tacksamhet för hrr komiterade, som genom icke obetydliga uppoffringar af tid och möda bereot oss tillfälle att få utby a tankar i dessa wigtiga amnen, och jag önskar att de dagar, fom de från få många olifa tralter församlade lärarne tillbringa härstades, måtte lånda lärowerken till förkofran vd till sörwersligande af byta förhoppningar om frauniden; att öfver wåra öfwerläggningar, afwen då skiljattiga meningar. göra fig gällande, mette hwila det lugna medwetandet af enhet i strafwanden för det gemensamma målet, allwar i de bemödanden som äro allas wår uppgift och den inre frid som beledsagar wissheten derom, att wi skola samstämma i kärlek till det fält, hwarpå wi arbeta till det uppwexande slägtets förädling od) bildning. Jag hoppas och förtrös star att detta läraremötes förhandlingar ide skola förklinga utan bära frukter och en gång å terkallas i minnet såsom wälsignelsebringande för lärarnes werksamhet i Swerge och som ett steg framåt i deras utweckling. Jag anhäller att under mötet få wara innesluten i herrarnes tillgifwenhet och öfwerseende. (Forts.)