Helsingborgs-Posten – 20 juni 1863, sida 2

passer, fom blifwit utställd i Londor, och der wid utsatt den för jernmassor på alla möjliga sätt, utan att derwid hafwa kunnat upptäcka den ringoste variation hos densamma. Man kan dock ännu ej afgöra om den på något fätt far blijwa rubbad genom någon lokalattraktior i ett jernfartyg, på resa stadt; men de prattista in tyg man erhällit af dem, som hajwa underz sött den i ett fartyg, jemförda med hwad man inhemtat af förföten med kompassen i land, ut wisa, att en wigtig upptackt derigenom blifwit gjord uti navigations-wetenflapen. En engelst tidning yttrar harom följande: Wåra jernfarsÅ arv för närwarande mindre såtra genom tompassens excentricitet, hwiltet iustrument, som betant, på ett allwarsamt sätt hotar fartygets säterhit, då det är omgifwet af jerumassor. Om hrr Gisdorne och Simpjoa tunna, med tillhjelp af elettricitet, ingifwa sjömannen ett störte förtroende och salunda stydda så wäl lif som egendom på oceanen, bafwa de uppnått ett stort mal Hr Vernon Jones, master i kongl. örlogs flottän, har i en skijwelse från Portsea förklarat att han genom ganska stränga försöt med nämnde hervars tompass kommit till den asigt, att detta instrument är Åfulltomligt (perfect). Men genom erfarenhetsrön på sjön är det som man fullfomligt kan fätta tillit till detsamma, och i anledning häraj har fompasjen blifwit placerad ombord å jernävgfartyget Res folute från Viverpool, hwars redare förklarar, att den utwisat ett fullt tillfredsställande res sultat. Han strifwer: DÅ wår ångbåt förs töjdes längs sidan af det nya jernskeppet Robert Vees (lwars relingar räckte ansenligt högre an RKRejolutes hjulhus), tunde hos den elettriska fompasjen ej upptrackas den minsta afz wilelse, hwaremot den wanliga tompassen oms bord på ångbåten war anfenligt fänslig och aj: wikande. Den atn.osfcriska variationen war patagligen stönjbar med ängbätens kompass (dess deviation war ibland få micket fom twa strcck, wid andra tillfallen ej mera ån treqwarts streck), medan deu clettriska tompasseu, jag är glad att säga det, förblef helt och hallet vrubbad. Wi erfara, att den elethifta lompassen åfwen hlifwit försölt ombord å jernskeppet Ramfay, der den äfwen wisat rått, då alla andra fon hasser i sierpet varierat Tan 3 till 1 fireck. Denna uppfinning har wäckt myten uppmärfe samhet i beta England. (D. U.)