— —— ——c0 — athenienserne, ockjä wäckte denna håndelje myckct uppseende såwäl ibland de högre fom island de lägre klasserna. Man talade till oh med wid den kongl. taffeln derom och herr de la Porte berättade på samma gång om denna försträckliga tilldragelse och det förut omnämnda förhållandet af hoj smeden wid räkningarnes jönderrifwande. Lita mycket rörd af sin gamle tjenares trogna tillgifwenhet som af den skändliga gerningen befallte vudvig XVI herr de Lamaignon att man slulle gå till wäga med lagens ytterfta stränghet. Man hade redan werkställt laglig underföke ning i möfter Mathurins hus. Mordet befanns wara begånget och fru Verdiers wittnesmål togs till profollet, hwaraf upplystes att enkan sett sonen mörda sin far. Helena war till följe af det hemska intrycket efter den fasansfulla natten och tilläfwentyrs äfwen af den lidna wåldsamma misshandlingen så häftigt uppskakad, atti hon knapt kunde swara wid det förhör som anställdes med henne. Endast så mycket kunde utredas, att hon icke warit wittne till detta tragiska slut och wann genom denna dottrens frånwaro modrens anklagelse full giltighet. Jean-Louis arresterades och fördes till VBersailles. Då man fängslade honom wäckte detta hans stora förwäning. Han blef först af dem som arresterade honom underrättad om sin fars mord. Den unge Louschart uppgaf ett rop af smärta. Sorgepoftem upptog så bars hela eftertanke att han ide gaf-att uppå, att han ans klagades såsom warande fin fars mördare. Men snart blef ordet fadermord i hela fin fruttanswärda betydelse klart för Honom. Han begrep