Helsingborgs-Posten – 9 juni 1863, sida 2

ä -O-O ——öä— —— — c — — att straffa fin otacksamma fon wore att skaffa lig nya arfwingar genom ett andra gifte, ingar henne fruftan att förlora lönen för fina mödor sörst den tanten att erbjuda sig sjelf, men wid närmare öfwerwägande beslöt hon att förskafja sin dotter denne grahärige friare. Hon bade warit nog listig att förmå den gamle hofsla garen att sjelf framjtälla önskan om denna opass sande förening. Hon hade befästat honom i sitt beslut genom att framkasta misstankar om Jean-Louis kärlek till Helene och på detta sätt öfwertygat fadren att detta giftermål stulle blifwa det wärsta straff för sonen. Helenes förtwiflan od hennes hjertas uppror hade i hennes mor ögon ingen betydelje. — —— Sean-Youis Louschart hade, såsom wi redan nämt, nägra timmar förut känt sig i högsta grad olycklig och förtwiflad wid tanten på utt ochöfwa lemna Helena; men un då han hade henne mid sida, darrande af rörelse och fästande på honom sina futtiga, af ömhet strålande ögon — nu då hon hade yppat för honom att hans böjelse war beswarad — nu, då hon sjelf föreslog den fiytt, som stulle tillsörsätra honom hennes egande, höjde sig hans själ helt plötsligt i jeumhöjd med det offer fom pligten åtade honom, och han fann nu i sin heder den kraft fom erfordrades för att afsäga sig denna owäutade Han förklarade sedermera, hwiltet ock synes wara fullt öfwerensstämmande med sanningen, att han i detta ögonolick ej hade mera än eu enda tanke: den att lara sin wän inse de förpligtelser fom omständigheterna älade dem och att uppmuntra henne till en försatelje, hwartill