Helsingborgs-Posten – 2 juni 1863, sida 3

cointre mille göre den unge mannens bcekantskap och) olet, då Han färde känna honom, förundrad öfwer dennes fora biloning. Jörd of den unge mannens berättelfer om hans olycka, emottog Vocointre honom i fitt hus emot en årlig lön af attahundra livrcs. Fastän vocdintre war hofleverantör hyllade han likwäl don tidens friare åsigter. Hwad äter angick mäster BV detta fonens handlingssatt honan för en beftäns dig brytmng. Aitrvädandet från fadrens stånd detta wal af en såsom revolutionär wål bekant busdonde ökade den gamles wrede. Åu ansäg hofsmeden all fin tlagan grundad och billig, och beslöt jig för en ewig slilismessa med fin fon. Han förbjöd att man i hans närwaro fick nämna sonens namn, och om han nägdngång fick underrättelfse om denne sons personliga förs hallanden, tillade han, att Han ousag sig bes friad från alla band och alla en fars flyldig heter. Jnom fort förklarade han för fina grannar att han ämnade gifta om fig; och det wal han hade gjort war ett nytt dewis på det hat han hyste till sin son. Sedan jsem år tillbala hade ou af mäster Mas thurins qwinliga kufiner inflyttat i Hans hus. Hennes namn war Clisabeth Verdier; heunes man hade warit stallorang wid hofstallet, och bon sjelf hade Haft plats i linnekammaren på slottet. Hennes man war död och henner swaga syn hade nödgat henne att afsta frun fin lilla syssla. Rörda of hwad de hört om hennes delägenhet hade Åesdames, tonungens tanter, bewiljat henne en pension af twå händra lidres; men Elisadeth Verdier hade en dotter, och denna i