E— westmalterna, Åerrite och Ryssland; men man uppgifwer ej basis för tonserensen. Det engelsta wapenstiljesiandeförslaget läter enligt s ista underrättelser, återigen böra af jig. Från Rais telegraferas, att westmallterna och bsierrile ice allenaft blifwit ense om att jöres flå dinssland tonferensen, utan också wapenftilleståndet med polackarne. BörfenH:s Wiener forrespondent deremot förnekar, att Ofterrife lofwat deltaga i wapenstilleständsförs laget, och påstår att Zsterrike äfwen nekat deltaga i en ny trippelattien i S:t Petersburg. Den rysla Invaliden omtalar många grym: heter, utöfwade af infurgentbanden. Zvournal de S:t Petersbourg fortiar att meddela de diptomatiffa handlingarna uti den poista fråpan, fenaft de hollänösta vil) danila depejcherna. Den holländssa regeringen anfiuter fig till den fransta : keicen och wädjar tiil lejsar? lleranders menstlighet och wålmwilja. Den ryska regeringen swarar att hon, utan att wilja inlata fia i någon pröfning af den prat tiska nyttan af Hollands uppträdande, endast deruti jer ett nytt bewis på def regerings mwäls williga afsigter och tänlesätt. — Den danska deseschen framhäller den fara, som tillständet i Polen innebär afwen för andra siater, och ute talar den lif.igajte önskan att polackarne måtte nedlägga wapnen. Den rysta regeringen sw a? rar n:ed att tacka för detta meddelande och för fatrar ati fran Rypglands sida ingen fara hatar andra jta Föortugal ansinter is uti peche ste säger note) men de ing har, sasom ej terad, innat offentliggöras. swaret er inrar anyo om de från utland mande uppeggelserna ech säger att kejsaren för att uppfylla sin pligt ej behöfwer ingifwelser fran nagot annat ball on sitt eget hjerta. Cfter Jezioranstis upplös:a corps haswa de öfterritifta gränspatrullerna uppfungat 208 ine jurgenter, 49 haftar, 220 gewar, 50 bajometter, en hyd andra utredni sperfedlar famt 3 cents ner frut. Cfwerlöparne sjelfwe säga alt corpsen mot siutet ej utgjorts uf öfwer 300 man, hwadan wal fn appast mer än 40 till 50 infurgenter af denna corps ännu sta qwar i Holen. Den polska hngetägenhsten.Om Lans aiewicz strifmes från Josephstadi art han till keisaren af Önerrike ingifwit en ansöfan att i anfkende till fin sjuklighet få wistas i Fran: zenbad eller i Schweitz, helt han hwarken under sin werksamhet i Polen etter sedermera gjort någonting till skada för den åösterrikiska statens lagliga ordning och såkerhet. Polisministern har doc afstagit denna musokning ig Langies wicz får nu ide ens åtföljd af en österrikisk ofsicer gå utom fästningsmurarna. Grekland. Til Wien inlupna underråte teljer om stallningen i Grekland äro ogynnfamn och bebåda utbrottet af en ny revolus tion. Den stterrikiske gesandten skall redan bafwa låtit fcegallen -Nevarasmanskap gå i land för att skodda gesandiskapshoteller och österrikiska undersåter, och der tres att skyddeomakternatredan skulle hafwa landfatt trupper i Grekland, om icke England af farhågor för det franska In slytandet fatt sig deremot. — — — T H Telcgra ur in er. Hamdurg den 30 Proj. Euligt en micners korrespondens till Köln. 2eit. har Esterrile förtlarat sig beredt att fordra af Nur fri religionsöfning, werkställande of amnestide