skola wara försedde med lykta, handhafwes med största stiänghet och fängelserna åro fyll da med arrestantet. Storfursten Vonstanties resa stau wara bestämd och det heter att ges neral Berg skall, efter hans afreja, öfwertaga både den civila och militära myndigheten. J Warsösau år stämningen i högsta grad needs tryckt, enär man känner sig öfwertogad vm, att ett förttörelsefrig förenär, fom fan medjö. ra en förfärlig fatasttof för hufwudftaden. En del adelåfamiljer hafwa lemnat hufwudstaden för att bringa all flynbar förmögenhet i jåfer het; de flesta begifwa sig till Galizien. Storfursten skall wid en galafaffel hafwa sörklarat för fina gäster, att Nosslaud efter all sannolikhet skall blifwa imvecladr i en culekeiski frig och att framtiden for mölk ut. hwarpå han med rörd ståmma tillägger: Sluten cs der derför fast tilljaa. mans emfting thronen; enighet ger styrka. Under det att, enligt telegrammer, der fer ut fom om upprerets af ter började falla tr fonuns amifet Polen, synes vet, cul. Deft. General: korresp., fom om de woro i stänrigt nigande ide gammarpolska provinserna, hwarest 1930 sarne ide hafwa kunnat urweckla få stor styrfa. Jjonneröct gåller detta om Luthanen. Har ler des Upproret af en wiss Narbutt, fom sfall ega Hör organisawsrisk talang, och fem lilllka har förslan att winna befolkningens sympathi i hö are grad ån fom warit fallet med de polska insurgeribeferna. Der bar aldrig ltyckats den ryska fåren anv falla honem i toggen, På han deremot öfberru uplar rysfarua ob lillfogar dem fänbara förluster. J slutet ef April må nad war ban ianesluten af en tysk armöafdets ning vå 6000 man, och man ansåg bonvm als laredan fö, lorad, dä man Hörde an ban med tillbjelv af bönderna uu dfemmit och öfwers rumrlaterpvafarne. J Eamoylien :edea Uppros tet af en anförare wid namn Losvyezfo, fon äfwen skall hafwa förwärfwat sig for popula titet, bwilfet man dessutom ej fan undra öfmer. alcenstund landibefolfningen der i masfa slutit sij till upproret. Culigt sednaste teles gdrammer skall uppror äfwen hafwa ulbru. it:: Marwnowta i guveruementet Kiew. En på wienska lorresponden ser grundad re daftionsuttifel i Journ. des )ebals lemnar närmare uprlysning om den aj Frankrife för reslagna europeiska fongressen. Frankrike skall bafwa förklarat fly belået med au denna fons aress balls i London eller i Wien, föruisalt art den snart kommer till stäånd, och att alla intregs serude icpresenmcrades å densamma. England år willigt gå in derpå, med det undantag an fongredten stulle endast sammansällas af wie nermafterna neml. Frankrike, Osterrike, Eng land, Prenasen. Ryssland, Spanien, Portugal och Swerine; Frankrike deremot will hafwa hela det öfrina Gurera, undantagandes Belgien od Schwoltz. teprosenteradt. Österrike skall för sin del wara obenåget ant gå in På frågan om en fongrefi. Amcrika. General Banks fortfar att fråm tycka i Louisiana och har der wunnit betydliga fördelar öfwer de konfedererade. Eti angrepp på Vicksburg wäntas dagligen; deremot har man ej hört något om att unionisterna tänku förnya anfallet vå Charleston. J Xongl. Hofrätten expedierade Utslag. Jcha OClasen m m. i Wiemarläf; Olef Nilssen I Björ: